URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050423-session-elitutb.htm
Svenska historikermötets officiella webb finns inte här utan på adressen
http://www-conference.slu.se/historiker2005/
Om samtliga utbildningshistoriska
sessioner under Svenska Historikermötet 2005
<http://www.skeptron.uu.se/broady/histedu/e-0504-histmote.htm>
Session 34: Eliternas utbildningsstrategier
Lörd 23 april 2005 kl 08.30-09.50.
Sessionsledare: Donald Broady <donald.broady@ilu.uu.se>.
Jan Apel, Uppsala universitet
Specialisthantverk och social reproduktion.
Framväxten av en elit i södra Skandinavien under andra årtusendet f Kr
Abstract
Tolkningar av den äldre bronsålderns samhälle i Skandinavien har kretsat kring frågor om social status, hierarkier, samhällskomplexitet och rang och har framförallt baserats på studier av gravar och bronsföremål. Som ett komplement till dessa tolkningar framförs i detta paper en tolkning av den tidiga bronsålderns samhällsstruktur som bottnar i en experimentell studie av den produktion av flintdolkar som under denna tid sker i södra Skandinavien.PDF-version (302 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-apel-jan-050419-specialisthantverk.pdf>
Ola Winberg, Uppsala universitet
Axel Oxenstierna och de utländska studieresorna
Abstract
På 1600-talet var en utrikes resa avslutningen på den högre utbildningen. Personer från samhällets alla sociala grupper reste, men ekonomiska resurser bestämde hur resan gick till. Adeln var generellt sett samhällets resursstarkaste grupp och dess utrikes resor syftade både till att studera vid berömda universitet och till att skaffa politiska och kulturella erfarenheter. Under 1600-talets första hälft genomgick den svenska staten och samhället flera förändringar, vilka bland annat påverkade relationen mellan staten och adeln, det vill säga den samhällsgrupp som i första hand skulle bära upp de statliga funktionerna. Syftet med föreliggande paper är att visa att dessa förändringar påverkade statens respektive adelns uppfattning om genomförandet av de utrikes utbildningsresorna.PDF-version (131 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-winberg-050418-axel-oxenstierna.pdf>
Göran Norrby, Uppsala universitet
Högadliga utbildningsstrategier under
1800-talet
Abstract
Den svenska adelns elitställning utsattes för många utmaningar under 1800-talet. Privilegierna avvecklades, nyadlingen upphörde, ståndssamhället revs och ersattes av ett (med)borgerligt konkurrenssamhälle – och i takt med ett successivt utbyggt utbildningssystem höjdes kraven på professionell utbildning och formella examensbevis som en förutsättning för många statliga tjänster.
Den svenska högadeln anpassade sig emellertid snabbt till de nya utbildningskraven, och skaffade sig nödvändiga militära eller civila examina för att även fortsättningsvis vara väl meriterade för högre befattningar. Dessutom bidrog deras förvärvade utbildningskapital till en framgångsrik omplacering av adligt symboliskt kapital, och till en omställning till de nya yrkesområden, som erbjöds i det expanderande, allt mer diversifierade borgerliga samhället.PDF-version (172 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-norrby-050424-hogadelns-utbstrat.pdf>
Ingrid Nordqvist, Högskolan i Gävle/Uppsala universitet
"Läs språk och matematik,
så komma Ni fram i världen". Om grosshandlarna i Gävle och realläroverket Athenaeum i mitten av 1800-talet
Abstract
Orden tillskrivs språkläraren J. W. Liffman av en elev vid realläroverket Athenaeum i Gävle. Athenaeum startade sin verksamhet 1843 och var Sveriges första realläroverk grundat på privat initiativ. Bakom stod några av Gävles grosshandlare som med sina donationer och intresse för att skapa alternativ till latinläroverkets hegemoni möjliggjorde skolans bildande. Redan 1795 grundade grosshandlare Peter Brändström föregångaren till Athenaeum, nämligen Gävle elementarskola som enligt stadgarna syftade till att undervisa ”ungdom som ärnar sig til Närings-Stånden”. För dem var kunskaper i språk och matematik viktiga för att ta sig fram i världen, som vid denna tid vidgades med handel och sjöfart långt utanför landets gränser. Gävle var vid 1840-talet en betydande handels- och sjöfartsstad som skapade stora rikedomar, men de grupper som skapade dessa rikedomar saknade högre utbildningsmöjligheter som svarade mot deras intressen. Detta resulterade i en strid där olika intressen ställs mot varandra som inte bara gällde skola och utbildning utan även samhällsutvecklingen i stort.
Tillkomsten av Athenaeum och dess föregångare Gävle elementarskola undersöks i denna studie med hjälp av Bourdieus begrepp kapital och fält. Striden gäller vad som ska anses som legitim kunskap, vem som ska erbjuda denna kunskap och till sist vem som ska ha tillgång till kunskapen.PDF-version (181 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-nordqvist-ingrid-050330-athenaeum.pdf>
Mikael Börjesson, Uppsala universitet
Social rekrytering till
läroverk och universitet. Ett bidrag till den svenska
sociala klassificeringens historia
AbstractAtt klassificera sociala grupper är inget nytt fenomen. Ståndsindelningen är i sig ett exempel på en social klassificering med vittgående sociala effekter. Parallellt med ståndsindelningen uppkom genom folkräkningarna från mitten av 1700-talet alternativa sätt att klassificera sociala grupper. Under 1990-talet lanserades en rad nya klassificeringar, bland andra socialgruppsindelningen i socialgrupp 1, 2 och 3, som under 1970-talet kom att ersättas av socioekonomisk indelning (SEI). Dessutom har samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare skapat egna klassificeringar (exempelvis Sven Wicksell och Tage Larsson, Sven Moberg, Sten Carlsson och Gösta Carlsson). I papret undersöks några av dessa sociala klassificeringar. Hur är de uppbyggda, vad för de samman, vad separerar de? Vilka teorier ligger till grund för dem? Av särskilt intresse är klassificeringen av samhälleliga eliter, ledande skikt eller dominerande grupper och klasser - hur separeras dessa, efter vilka kriterier och med vilken precission? Klassificeringar som används vid studier av utbildning och social mobilitet fokuseras och vi undersöker hur de resultat som presenteras är relaterade till de klassificeringar som används. Vår framställning sträcker sig fram till dagens undersökningar av social rekrytering till svensk sekundär och högre utbildning.
PDF-version (269 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-borjesson-050424-def-soc-eliter.pdf>.
URL of this page is
www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050423-session-elitutb.htm
Åter till Utbildningshistoriska sessioner under Svenska Historikermötet 2005
Back to SEC home page
Created by Donald Broady <broady@nada.kth.se>.
Last updated 11 Aug 2011