Kursen Pedagogik C, varianten "Utbildning och kultur"
jan - juni 2003

(studenter som läser Pedagogik D kommer att delta vid samma undervisningstillfällen)

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm>

Kursledn.      Carl Anders Säfström <carl-anders.safstrom@ilu.uu.se>
     för varianten "Pedagogisk teori och didaktik";
     Donald Broady <broady@nada.kth.se> i samarbete med Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>
      för varianten "Utbildning och kultur".

Admin. Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, ILU, rum 3256, tel 018-4712455. Postadress: SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.

Examinator: Donald Broady <broady@nada.kth.se>

Deltagarna väljer antingen varianten "Pedagogisk teori och didaktik" eller varianten "Utbildning och kultur".

Kursstart torsdagen den 23 januari 2003. Lokal sal 1112, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta  <http://www.skeptron.uu.se/broady/images/kartamedilu.gif>.

Adresser till kursansv. och forskningsgrupper
Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema se http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-cdsemvt03.htm
 Instruktion till deltagarna: examinationsuppgiften
Instruktioner till deltagarna: granskning av avhandling
Instruktioner till deltagarna: kursens webbplattform
Exempel på en C/D-uppsats
Delta i seminarier hos forskningsgrupperna!
Ytterligare seminarier om Bourdieus utbildningssociologi
 Samhällsvetenskapens eviga frågor

Se även förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i anslutning till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen.htm>

Se även förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i anslutning till forskningsgruppen Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (STEP)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/step-uppsatsamnen.htm>

Adresser till kursansv. och forskningsgrupper

Deltagarna väljer en av två varianter:

1. Pedagogisk teori och didaktik

Kursansv. Carl Anders Säfström <carl-anders.safstrom@ilu.uu.se>
Anknytning till forskningsenheten för Didaktik
<http://www.ilu.uu.se/forskning/didaktik/index.htm>
som leds av Leif Östman <leif.ostman@ilu.uu.se>.
 

2. Utbildning och kultur

Kurssida http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcht02.htm

Kursansv. Donald Broady <broady@nada.kth.se> i samverkan med Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>.
Medverkar gör även Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>, Esbjörn Larsson <esbjorn.larsson@hist.uu.se> och Henrik Román <henrik.roman@ilu.uu.se>
Anknytning till forskningsenheten ”Utbildnings och kultur” i vilken ingår forskningsgrupperna:

KURSPLAN

PEDAGOGIK C , 20 poäng
EDUCATION C, 30 ECTS-credits
Kurskod:  4LU356

1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen är en fristående kurs.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.

2. SYFTE

Den studerande skall förvärva insikter i olika forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska problem med anknytning till utbildningsforskningen, samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data. Genom att skriva en uppsats skall den studerande dessutom utveckla kunskaper och färdigheter i att genomföra en vetenskaplig analys och redovisa den i skriftlig form.

3. INNEHÅLL

Kursen består av två delkurser:

Vetenskapliga perspektiv, 10 poäng
- Introduktion till olika vetenskapliga perspektiv inom utbildningsforskning
- Orientering om för pedagoger relevanta kunskapsområden som t ex didaktik och kulturvetenskap
- Datainsamlings- och bearbetningsmetoder samt tillämpningsövningar

Examensarbete, 10 poäng
- Ett självständigt skriftligt arbete

 4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Föreläsningar,  seminarier och skriftliga uppgifter. Examensarbetet innebär ett självständigt arbete under handledning enskilt och/eller i seminarieform.

5. FÖRKUNSKAPSKRAV

40 poäng i pedagogik eller motsvarande.

6. EXAMINATION

Examination sker genom muntliga och skriftliga uppgifter samt ett självständigt  skriftlig arbete på 10 poäng.

Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.

Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid genomgå förnyad examination för att få godkänt resultat.

7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Vid kursstart skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga

KURSLITTERATUR
PEDAGOGIK C, 20 poäng

[den litteratur som markerats med en stjärna * läses inom varianten Utbildning och kultur]

 

KURSLITTERATUR PEDAGOGIK C, 20 poäng

GEMENSAM LITTERATUR (420 s, obligatorisk.)

* Dewey, John (1963 [1938]): Experience &  Education. New York: Collier Books. 91 s.

* Durkheim, Émil (1956 [1926]). Éducation et sociologie [1922] (ed. Paul Fauconnet). Paris: Alcan, 2 uppl. 1926. (1956). 130 s. [Eng övers. Education and Sociology. New York: The Free Press]

* Hammer, Bertil (1988 [1910]). ”Om pedagogiska problem och forskningsmetoder”. I Lindberg, L. & Lindberg, B-M. (1988): Pedagogik som vetenskap - vetenskap som pedagogik. Lund: Studentlitteratur, s. 32-39. [7 s.]

* Molander, Bengt (1992). Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales. 285 s.

 

FORSKNINGSTRADITIONER OCH METODER (urval ur följande, ca 600 s., i samråd m. kursledn. Alla läser Baert och Läsestycken för samhällsvetare. )

* Baert, Patrick (1998). Social Theory in the Twentieth Century. Oxford: Polity Press. 219 s.

Briggs, Charles L. (1994). Learning how to ask. A sociolinguistic appraisal of the interview in social science research. Cambridge: Cambridge University Press. 154 s.

* Broady, Donald, red. (1998). Läsestycken för samhällsvetare. 5 uppl., 1998. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6. / PDF-version www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf. 66 s.

Chaiklin, Seth & Lave, Jean (Eds.) (1996). Understanding Practice. Perspectives on Activity and Context. Cambridge: Cambridge University Press. 414 s.

Dahlgren, S. & Florén, A (1998). Fråga det förflutna. En introduktion till modern historieforskning. Lund: Studentlitteratur. 323 s.

* Dahmström, Karin (2000). Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. 325 s.

Säfström, Carl-Anders & Östman, Leif (1999). Textanalys. En introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund: Studentlitteratur. 348 s.

 

LITTERATUR VARIANTEN ”UTBILDNING OCH KULTUR” (ca 1 000 s.. Obligatoriska är de fyra första titlarna, dvs.Bourdieu, Broady, Börjesson & Palme, Lindensjö & Lundgren. Övrig väljes i samråd med kursledningen. )

* Bourdieu, Pierre (1989). La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps. Paris: Minuit, 1989, urval (ca 100 s.). [Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power. Stanford: Stanford University Press, 1996]

* Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15. / PDF-version (129 kB) www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf. 26 s.

* Börjesson, Mikael & Palme, Mikael (2000). ”Skillnader, profilering och elevers utbildningsstrategier i gymnasieskolan under 1990-talet”, s. 17-66 i Broady, Donald (red.). Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi 27, SEC/ILU, Uppsala universitet, 2000 [50 s.] / PDF-version (4625 kB) www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf. [Äv. s. 39-119 i SOU 2000:39, Välfärd och skola. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Stockholm 2000].

* Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag. 220 s.

* Riesman, Paul: "The Formation of Personality in Fulani Ethnopsychology", in Michael Jackson & Ivan Karp (Eds.): Personhood and Agency. The Experience of Self and Other in African Society, Uppsala Studies in Cultural Anthropology, No. 14. Uppsala: Almquist & Wiksell International, 1990, pp. 169-190.

* En doktorsavhandling som väljs i samråd med kursledningen, ca 250 s.
Ett förslag är Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 346 s.
Se engelsk summary <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hey-sum.htm>.

* Ytterligare prov på utbildningssociologisk och utbildningspolitisk forskning (ca 450 s.), väljes i samråd med kursledningen. Några förslag:
Utbildningssociologi, läs minst 225 sidor, förslagsvis:
- ytterligare delar av Bourdieu, La noblesse d'État.
 - Bourdieu, Pierre och Passeron, Jean-Claude, Les héritiers, les étudiants et la culture, Minuit, Paris 1964.
(Eng. övers. The Inheritors. French Students and Their Relation to Culture, The University of Chicago Press, Chicago 1979 - kopieringsunderlag av engelska översättningen kan erhållas från kursledningen).
- Karabel, J. & Halsey, A.H.(ed): Power and Ideology in Education. London: Oxford University Press. 1978 (klassisk men förstås inte helt aktuell antologi)
- Parsons, Talcott: ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, s. 297-318. (Kopia tillhandahålles av kursledningen. Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964.)
 Utbildningspolitik, läs minst 225 sidor, förslagsvis:
- Ds 101:48 Samverkande styrning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 2001 <http://utbildning.regeringen.se/propositionermm/§ds/2001/ds2001_48.pdf>
- Skr. 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning. Laddas ned från Riksdagens databas Rixlex, gå in på http://www.riksdagen.se/debatt/propositioner/index.asp och ange året  2001/02 och numret 188.
- Wallin, E.: Verksam och/eller samverkande styrning. I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift,2002:1. (8 sidor) <http://www.upi.artisan.se>

 

LITTERATUR VARIANTEN ”DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK FILOSOFI” (ca 1 000 s.)

Dewey, John (1966/[1916]). Democracy and Education. New York: The Free Press. 378 s.

Vygotskij, Lev (1999[1934]). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. [i urval, s. 23-46, s. 391-374, ca 100 s]

Ytterligare prov på didaktisk och pedagogisk filosofisk forskning (ca 250 s.), väljes i samråd med kursledningen

En doktorsavhandling som väljs i samråd med kursledningen, ca 250 s.

 

Totalt ca 2100 sidor

Deltagare, C-kurs i pedagogik, jan - juni 2003,
varianten "Utbildning och kultur"

---

Schema kursen Pedagogik C, jan - juni 2003,
varianten "Utbildning och kultur"

Schemat finns på adressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-cdsemvt03.htm

Instruktioner till deltagarna: granskning av avhandling

D. Broady, senast rev. 30 nov. 2002

I kursen ingår att läsa en doktorsavhandling. Främst ska de metodiska aspekterna granskas. Varje student ska skriva en kortare text (ett par sidor) där avhandlingens teoretiska ansats och metodiska frågor belyses och diskuteras.

Avhandlingen väljes i samråd med kursledningen. Det kan gärna vara en avhandling som ni har nytta av då ni arbetar med C-uppsatsen.

Ett förslag är Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 346 s.
Se engelsk summary <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hey-sum.htm>.

Instruktioner till deltagarna: avslutande examinationsuppgift

D. Broady, senast rev. 31 jan 2003

Varje deltagare skall senast den 5 juni 2003 lämna in en examinationsuppgift där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet.

I den avslutande examinationsuppgiften skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt. 

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. En lämplig utgångspunkt kan vara de samhällsvetenskapens "eviga frågor" som finns i slutet av häftet Läsestycken för samhällsvetare. Nedan på denna sida finns ett utdrag som innehåller dessa eviga frågor. Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text där frågorna diskuteras. Examinationsuppgiften kan alltså exempelvis handla om hur man inom olika forskningstraditioner hanterar frågor om individ kontra social system eller frågor om intentionsförklaringar kontra orsaksförklaringar. Använd Baerts översikt Social Theory in the Twentieth Century för att skaffa er en överblick över forskningstraditioner. Utnyttja även övrig kurslitteratur och den litteratur ni hittat på egen hand - men med förstånd. Det finns för många usla introduktioner, välj helst originallitteratur i den mån ni hinner med mer än kurslitteraturen.

Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursens webbplattform.

Instruktioner till deltagarna: kursens webbplattform

Information ges senare.

C/D-uppsats, ett exempel

Ett exempel på en utbildningssociologiskt inriktad C/D-uppsats är Mikael Börjesson, Det naturliga valet. En studie i studenters utbildningsval och livsstilar, 1996
PDF version <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-11.pdf> (840 kB)

Delta i seminarier hos forskningsgrupperna!

Tanken är att de C- och D-studerande som följer varianten "Utbildning och kultur" skall ha kontakt med forskningsgrupperna SEC (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi) och STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy). I normalfallet skriver ni uppsatser i anslutning till arbetet inom dessa grupper och har handledare därifrån. Ni är välkomna att delta i gruppernas seminarier.

SEC-seminarerna annonseras på sidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-03.htm. Om du har frågor skriv en rad till Donald Broady <broady@nada.kth.se> eller Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.

För information om STEP-seminarierna kontakta kontakta Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>, Eva Forsberg <eva.forsberg@ilu.uu.se> eller  Henrik Román <henrik.roman@ilu.uu.se>.

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

 ·       praktisk kunskap vs teoretisk

·        kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv

·        förhållandet mellan individ och samhälle

·        metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”

·        förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)

·        olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)

·        vad håller ihop ett samhälle?

·        evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen

·        förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”

·        storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier

·        kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism

·       det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)

·        förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap

·        verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat

·        samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011