<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info1999.htm>
Dett �r inte universitets officiella sidor utan en samling skannade
dokument etc som fungerar som arbetsmaterial f�r vissa medarbetare.
/D.B.
L�rarutbildningskommitt�n: Principiella
utg�ngspunkter f�r f�rslag (januari 1999)
Anst�llningsordning vid rekrytering av
l�rare, Uppsala universitet 1999-01-14
L�rarutbildningskommitt�n: Principiella utg�ngspunkter f�r f�rslag (januari 1999).
Inskannat, detta �r offentlig handling
(Skannat av D. Broady. Kan inneh�lla korrekturfel)
L�rarutbildningskommitt�n januari 1999
Principiella utg�ngspunkter f�r f�rslag
I utredningsarbetet har l�rarutbildningskommitt�n, med hj�lp av inh�mtat material, erh�llna synpunkter och f�rslag samt beskrivna problem och f�r�ndringsbehov formulerat ett antal principiella utg�ngspunkter.
Utg�ngspunkterna kommer att ligga till grund f�r f�rslag till nya examensbeskrivningar, f�rslag r�rande dimensionering och rekrytering till l�rarutbildning, m�l och principer f�r styrning av l�rarutbildningen, f�rslag ang�ende l�rares kompetensutveckling, f�rslag till organisation av forskarutbildning och forskning f�r l�rarutbildningens och skolv�sendets behov, f�rslag till ny skolledarutbildning, f�rslag till kompetensutveckling av l�rare i l�rarutbildningen, och f�rslag r�rande samverkan mellan l�rautbildning och dess omv�rld. I det f�ljande redovisar kommitt�n, utan rangordning, sina principiella utg�ngspunkter:
1 F�r att s�kra kvalitet och garantera f�ruts�ttningar f�r en nationellt likv�rdig skola skall l�rarutbildning �ven forts�ttningsvis vara statligt reglerad. Staten skall styra l�rarutbildningen med tydliga, utv�rderingsbara m�l samt med uppdrag medan universitet och h�gskolor fritt utformar sj�lva utbildningen.
2 L�rarutbildningen omfattar tre aspekter vilka tillsammans utg�r en helhet. Att vara en h�gskoleutbildning, en yrkesutbildning och ett medel f�r statens styrning av skolan.
3 En b�ttre samverkan mellan h�gsko lan/l�rarutbildningen och kommunen/skolan kr�vs f�r att s�v�l l�rarutbildningen som skolan skall utveckklas. Detta f�ruts�tter en b�ttre bal�ns mellan de olika styrintressen som representeras av uppdragsgivaren (staten), utbildningsanordnaren (universitet/h�gskolor), studenterna (deltagare), avn�maren (kommunen) och professionen (l�rarna).
4 Med begreppet l�rarutbildning avses f�rutom grundutbildning �ven introduktionsutbildning (i yrket), kompetensutveckling av l�rare samt forskarutbildning En ny grundutbildning skall ses och organiseras som en sammanh�llen utbildning d�r vissa delar ocks� kan anv�ndas f�r kompetensutveckling av verksamma l�rare.
5 F�rskola, skola och fritidshem beh�ver l�rare som kan komplettera varandra och samverka i syfte att utveckla verksamheten och uppn� m�len. F�r detta kr�vs en l�rarutbildning som utbildar en m�ngfald av olika l�rare med en gemensam grundsyn., en delvis gemensam yrkeskompetens men med m�nga olika kunskapsprofiler, ist�lletf�r ett f�tal specificerade l�rarkategorier.
6 L�rarutbildningen skall bli mer flexibel f�r att b�ttre kunna svara mot behov genererade av en m�lstyrd skola i ett samh�lle statt i allt snabbare f�r�ndring. Utbildningen skall f�r�ndras mot att kunna ge s�v�len bredare grundkompetens som m�jligheter till en �kad f�rdjupning/specialisering.
7 Samh�llsf�r�ndringen leder fram till att kunskaper om l�rande och l�roprocesser f�r en �kad betydelse inom andra yrkesomr�den an skolans. L�rarutbildningen ar d�rmed anv�ndbar i ett vidare sammanhanng.
8 Oavsett i vilket sammanhang inom vilka kunskapsomr�den/�mnen den blivande l�raren kommer att verka st�ller l�raruppdraget krav p� kompetenser som �r gemensamma f�r alla l�rare Det �r dessa kompetenser som skall utg�ra en f�r samtliga l�rarstudenter gemensam utbildningsdel.
9 Samspelet mellan teori och praktik i l�rarutbildning en skall vidareutvecklas f�r att st�rka utbildningens yrkesinriktning. Det kr�ver b�de en ut�kning och en f�rdjupning a v den skolf�rlagda delen s� att �ven de �mnesteoretiska studierna kopplas till verksamheten i skolv�sendet, att l�rarna (handledarna) i skolan tydligare identifieras ocks� som l�rare i l�rarutbildningen samt att samarbetet mellan dessa och �vriga l�rare i l�rarutbildningen ut�kas.
10 F�r att kunna svara upp mot framtida krav p� t ex egen yrkesutveckling och ett reflekterat arbetss�tt skall studenterna redan i en sammanh�llen grundutbildning f�rberedas f�r ett l�raruppdrag som s�tter inflytande, delaktighet och ansvarstagande i fokus.
11 Med hj�lp av modern kommunikationsteknik skall vissa delar av l�rarutbildningen, genom samverkan mellan olika l�rarutbildningsanordnare, kunna distribueras regionalt eller nationellt. F�r verksamma l�rare skall delar av grundutbildningen kunna erbjudas i form av kompetensutveckling.
12 F�r att garantera kvalitet och h�ja statusen p� l�rarutbildningen (i h�gskolan) och l�raryrket (i samh�llet) skall l�rarutbildningen tillf�rs�kras en egen forskarutbildning och egen forskning, inriktad mot professionen och f�rskolans, skolans och fritidshemmets behov En grundl�ggande l�rarutbildning skall ge beh�righet till forskarutbildning i en s�dan professionsinriktad forskarutbildning i likhet med vad som g�ller f�r andra yrkesutbildningar inom h�gskolan.
13 En utbildning f�r skolledare skall fokusera p� skolledarens uppdrag som pedagogisk ledare och ansvaret f�r att verksamheten i f�rskola, skola och fritidshem genomf�rs i enlghet med de m�l och riktlinjer som staten fastst�ller. Utbildningen skall organiseras s� att s�v�l blivande som redan tilltr�dda skolledare kan f�lja hela eller delar a v utbildningen.
14 L�rarutbildningens kvalitet �r till stor del en funktion av de i l�rarutbildningen verksamma l�rarnas individuella och samlade kompetens. F�r att s�kra en h�g kompetens kr�vs s�v�l en initial "l�rarutbildning" av l�rare i l�rarutbildningen som en kontinuerlig satsning p� kompetensutveckling.
[Detta �r en arbetskopia. Originalet finns p� http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html]
UPPSALA UNIVERSITET
1999-01-14, Dnr 6877/98
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 om h�gskolans ledning, l�rare och organisation samt f�rordningen (1998:1003) om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100) inf�rs �ndringar vad g�ller s�v�l h�gskolans l�rare som dess organisation fr o m 1999-01-01.
Begreppet tj�nst avskaffas bland annat �ven f�r l�rare. Tj�nstebegreppet avskaffades
1994-07-01 f�r de flesta andra offentliganst�llda genom en �ndring i lagen (1994:260) om offentlig anst�llning. F�rfarandet att besluta dels om inr�ttande dels om tills�ttande av en tj�nst som l�rare ers�tts av ett beslut om att anst�lla en l�rare.
F�r att s�kerst�lla kraven p� r�ttss�kerhet och offentlig insyn skall varje h�gskola enligt h�gskolef�rordningen (4 kap 14 �) reglera f�rfarandet f�r anst�llning av l�rare i en anst�llningsordning. Denna skall utg� fr�n regeringens f�reskrifter och fastst�llas av h�gskolans styrelse (HF 2 kap 2 �).
Med anst�llningsordning avses de regler och riktlinjer f�r anst�llning av l�rare som Uppsala universitet skall till�mpa. F�religgande anst�llningsordning, som fastst�lldes av konsistoriet 1999-01-14, omfattar bl a f�reskrifter om anst�llningsprofil och rekryterings- och anst�llningsbeslut, om hur information om lediga anst�llningar skall spridas samt beredning av anst�llnings�renden.
Den framtida kompetensf�rs�rjningen �r en nyckelfr�ga f�r universitetet. Det �r ett samh�llsintresse att Uppsala universitet kan rekrytera, utveckla och beh�lla personal s� att de krav som st�lls p� universitetets verksamhet kan uppfyllas. Kvaliteten i universitetets verksamhet �r n�ra knuten till personalens kompetens och engagemang. Universitetets m�l s�som de fastst�llts i verksamhetsplanen och i andra styrdokument samt f�ruts�gbara f�r�ndringar av verksamheten �r utg�ngspunkter f�r institutionernas och fakulteternas personalplanering och rekryteringsbehov.
N�r universitetet skall anst�lla nya l�rare skall de v�ljas som efter en helhetsbed�mning av kompetens och skicklighet ur ett verksamhetsperspektiv bed�ms ha de b�sta f�ruts�ttningarna att genomf�ra och utveckla aktuella arbetsuppgifter och bidra till en positiv utveckling av verksamheten (universitetets personalpolitiska program, 1993). M�let �r att alla l�rare skall ha b�de forskarutbildning och pedagogisk utbildning (universitetets pedagogiska program, 1997). Vad som s�gs i det pedagogiska programmet skall beaktas vid fastst�llande av s�v�l beh�righetskrav som bed�mningsgrunder.
Universitetet skall bedriva ett aktivt och m�linriktat j�mst�lldhetsarbete. Detta g�ller inte minst i fr�ga om att �ka andelen kvinnor bland l�rare och forskare. J�mst�lldhet �r sj�lvklart en r�ttvise- och demokratifr�ga, men det handlar ocks� i h�g grad om kvalitet. N�mnder och styrelser skall vid rekrytering av personal s�rskilt beakta att verksamheten utvecklas genom att s�v�l kvinnor som m�n anst�lls i olika l�rarbefattningar (universitetets j�mst�lldhetsplan 1997-1999).
I regeringens proposition 1997/98:16 "Sverige, framtiden och m�ngfalden - fr�n invandrarpolitik till integrationspolitik" framh�lls att samh�llets m�ngfald b�r genomsyra arbetslivet och att de statliga myndigheterna har ett s�rskilt ansvar som f�reg�ngare i denna str�van. Vid rekrytering av l�rare b�r fakultetsn�mnderna och institutionsstyrelserna beakta att kvaliteten i universitetets verksamhet kan utvecklas genom �kad etnisk och kulturell m�ngfald bland l�rare och forskare.
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 "H�gskolans ledning, l�rare och organisation" har f�r samtliga universitet och vissa statliga och enskilda h�gskolor fastst�llts m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade professorer. M�len skall g�lla tre�rsperioder med b�rjan under perioden 1997-99. M�len ber�knas dels efter andelen kvinnor bland docentkompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels efter den nuvarande f�rdelningen av l�ros�tets professurer �ver fakulteterna. Av propositionen framg�r ocks� att varje universitet och h�gskola b�r fastst�lla egna m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade l�rare inom andra kategorier under tre�rsperioder med b�rjan 1997-99. F�r Uppsala universitet har detta skett med rektors beslut 1998-12-22.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan verkar Uppsala universitet f�r en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n p� alla niv�er och inom alla utbildningar, arbetsmilj�er, beslutande organ, befattningar och yrken.
Rekryteringsm�let, d v s andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna, �r f�r perioden 1997-99 22 procent.
H�gskolan f�r enligt 4 kap 1 � h�gskolef�rordningen anst�lla l�rare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timl�rare och g�stl�rare. N�gra andra kategorier av l�rare f�r inte anst�llas.
En befattning som lektor eller adjunkt ben�mns universitetslektor respektive universitetsadjunkt.
Rekrytering av nya medarbetare �r en viktig uppgift. Det �r angel�get att det inom universitetet utvecklas en god f�rm�ga att hantera de olika stegen i rekryteringsarbetet. Genom att l�gga ner tid och m�da p� f�rarbetet, vinner man inte bara goda l�rare och medarbetare utan kan ocks� anv�nda rekrytering som ett styrinstrument f�r att utveckla verksamheten. Idag �r rekryteringsprocessen mer komplicerad �n f�rr men samtidigt mer framtidsinriktad. Varje nyanst�llning b�r betraktas som ett led i universitetets utvecklingsstrategi.
F�rslag till konsistoriet om att inleda rekrytering av en professor samt f�rslag om finansiering av anst�llningen inges av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Konsistoriet fattar d�refter med st�d av 4 kap 18 � beslut om att kung�ra anst�llningen till ans�kan ledig.
Beslut om att inleda rekrytering av en lektor, forskarassistent eller adjunkt samt beslut om finansiering av anst�llningen och att kung�ra den till ans�kan ledig fattas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
Fakultetsn�mnd f�r betr�ffande rekrytering av annan l�rare �n professor delegera sina uppgifter enligt punkterna 6 och7 till institutionsstyrelse/motsv.
Innan ett anst�llningsf�rfarande inleds skall fakultetsn�mnd besluta om (betr. lektor, forskarassistent, adjunkt) alternativt l�mna f�rslag till (betr. professor) en anst�llningsprofil f�r den lediga anst�llningen. Av beslut om respektive f�rslag till anst�llningsprofil skall framg� �mnesomr�det, beh�righetskrav, bed�mningsgrunder och de f�ruts�ttningar i �vrigt som skall g�lla f�r anst�llningen. Av anst�llningsprofilen skall i f�rekommande fall ocks� framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats.
Med utg�ngspunkt i fakultetens/institutionens strategiska och ekonomiska planering och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen skall fakultetsn�mnd �ven besluta hur de bed�mningsgrunder som anges i anst�llningsprofilen skall v�gas mot varandra. F�r att m�jligg�ra utveckling, f�rnyelse och ompr�vning av verksamheten b�r arbetsuppgifterna f�r den lediga anst�llningen inte beskrivas alltf�r sn�vt.
Fr�gor som r�r fastst�llande av �mnesomr�det regleras i h�gskolef�rordningen
4 kap 11-12 �� och 17 �.
Grundl�ggande vid rekryteringen av en l�rare �r hur det �mnesomr�de inom vilket l�raren skall arbeta definieras. Definitionen av �mnesomr�det har stor betydelse f�r meritv�rderingen, eftersom fakultetsn�mnden pr�var de s�kandes meriter mot det fastst�llda �mnesomr�det. �mnesomr�det f�r en anst�llning skall vara tydligt angivet och definierat med utg�ngspunkt i de uppst�llda m�len f�r universitetets utbildnings- och forskningsstrategier samt i universitetets rekryteringsm�l och j�mst�lldhetsplan.
�mnesomr�det f�r en anst�llning som professor beslutas av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesomr�det f�r en anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt beslutas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesomr�det skall fastst�llas innan den lediga anst�llningen annonseras.
Innan ett anst�llningsf�rfarande p�b�rjas skall fakultetsn�mnden fatta beslut om vilka beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som skall till�mpas f�r den enskilda anst�llningen.
Beh�righetskraven anger vad som kr�vs f�r respektive l�rarkategori och utg�r en f�rsta urvalsgrund i rekryteringsprocessen.
Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som professor fastst�lls av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt fastst�lls av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
F�r beh�righet att anst�llas som professor, lektor och adjunkt skall g�lla att den s�kande dels har visat den undervisningsf�rm�ga som kr�vs f�r anst�llningen i fr�ga och dels, om s�rskilda sk�l ej f�religger, har genomg�tt f�r verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning. Vid pr�vningen av pedagogisk skicklighet skall h�nsyn tas till erfarenhet av planering, genomf�rande och utv�rdering av undervisning samt av handledning och examination.
Beh�rig att anst�llas som professor �r den som visat s�v�l vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som den vetenskapliga. 4 kap 5 � h�gskolef�rordningen
Den vetenskapliga skickligheten skall ha visats genom sj�lvst�ndiga forskningsinsatser som i betydande grad �verstiger vad som kr�vs f�r docentkompetens.
Beh�rig att anst�llas som lektor inom annat �n konstn�rlig verksamhet �r den som dels har avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande vetenskaplig kompetens eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels har visat pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som pr�vningen av �vriga beh�righetsgrunder. 4 kap 7 � h�gskolef�rordningen.
Som mot doktorsexamen svarande kompetens kan efter pr�vning r�knas utl�ndsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt �ldre best�mmelser och annan vetenskaplig meritering, t ex inom industriforskning.
Med annan yrkesskicklighet f�rst�s skicklighet f�rv�rvad genom yrkesverksamhet utanf�r universitetet. Yrkesskickligheten skall vara av betydelse f�r det �mnesomr�de inom vilket l�raren skall vara verksam vid universitetet.
V�gledning vid tolkning av "annan skicklighet" ges i UbU3 97/98: "Utskottet f�ruts�tter att "annan yrkesskicklighet" kommer att g�lla som beh�righetsgrund bara n�r det g�ller en lektor som skall undervisa i en utbildning d�r bepr�vad erfarenhet �r v�sentlig. Det �r allts� inte fr�ga om att denna beh�righetsgrund skall utnyttjas f�r att komma f�rbi brist p� vetenskapligt kompetenta s�kande."
Beh�rig att anst�llas som forskarassistent �r den som avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande utl�ndsk examen. 4 kap 10 � h�gskolef�rordningen.
Beh�rig att anst�llas som adjunkt �r den som har avlagt grundl�ggande h�gskoleexamen eller bed�ms ha motsvarande kompetens och har visat pedagogisk skicklighet. 4 kap 9 � h�gskolef�rordningen.
Fr�gor som r�r beh�righetskrav och bed�mningsgrunder regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 5-13 ��, 15 � och 17 �.
Bed�mningsgrunderna anv�nds f�r att slutligen f�lla avg�randet mellan beh�riga s�kande. Vid varje rekrytering skall fakultetsn�mnden besluta i vilken grad olika bed�mningsgrunder skall tillm�tas vikt och vilken avv�gning som skall g�ras mellan dem. Ut�ver pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall g�lla graden av administrativ och annan skicklighet som �r av betydelse f�r �mnets inneh�ll och anst�llningens arbetsuppgifter. Med tanke p� l�ngsiktigheten i de flesta rekryteringsbeslut och krav p� flexibilitet och anpassning till nya f�ruts�ttningar och f�r�ndringar av verksamheten b�r bed�mningsgrunderna inte utformas alltf�r sn�vt. Enligt universitetets personalpolitiska program skall vid rekrytering till anst�llningar som inneb�r ledningsansvar vikt l�ggas vid l�mplighet och intresse f�r ledarskap.
4 kap 18 � h�gskolef�rordningen ang�ende ledigkung�rande av anst�llning samt enligt nedan.
Av universitetets personalpolitiska program framg�r att all annonsering b�r ske p� ett s�dant s�tt att universitetet kan rekrytera medarbetare med kompetens och erfarenhet som fr�mjar kvalitet och produktivitet vid universitetet.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan b�r annonsering av lediga anst�llningar ske s� att personer av underrepresenterat k�n uppmuntras att s�ka dem. Lediga anst�llningar skall beskrivas k�nsneutralt.
Annonsering av lediga anst�llningar som l�rare b�r ske genom annonsering i minst en svensk dagstidning med god t�ckning av m�lgruppen. F�r att bredda urvalet av s�kande b�r annonsering i svensk dagspress kompletteras med annonsering i svensk och utl�ndsk fackpress. Information om lediga anst�llningar skall �ven l�mnas p� universitetets hemsida och till �vriga universitet i Sverige och Norden.
En lektor som �r anst�lld tills vidare vid en h�gskola skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som professor vid den h�gskolan, om lektorn har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesomr�det f�r anst�llningen som professor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor. 4 kap 11 � h�gskolef�rordningen.
Den som erbjuds en anst�llning tills vidare som lektor vid en h�gskola skall i st�llet anst�llas tills vidare som professor d�r, om han eller hon beg�r det och har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. Detta g�ller dock inte vid en s�dan befordran till lektor som avses i 13 �. 4 kap 12 � h�gskolef�rordningen.
Vid befordran till anst�llning som professor skall �mnesomr�det vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor och beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid utannonserad anst�llning som professor, d v s vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
Varje ans�kan om befordran till professor skall behandlas individuellt och beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserad professur. Fakultetsn�mnden skall inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserad professur.
Den som �r anst�lld tills vidare som lektor vid universitetet och �nskar bli befordrad till professor skall l�mna in ans�kan d�rom till fakultetsn�mnden.
Den som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor kan i s�rskild ans�kan beg�ra att beh�righet f�r anst�llning som professor pr�vas av fakultetsn�mnden. Beg�ran skall ha inkommit till fakultetsn�mnden senast tre veckor fr�n den dag rektors beslut om innehavare av den lediga anst�llningen som lektor anslagits p� universitetets anslagstavla.
I ans�kan till anst�llning som lektor kan s�kanden beg�ra att fakultetsn�mnden inte enbart bed�mer beh�righeten f�r anst�llning som lektor utan �ven beh�righeten f�r anst�llning som professor (HF 4 kap 23 �).
Fakultetsn�mnden fastst�ller antalet ans�kningstillf�llen under verksamhets�ret och utarbetar anvisningar f�r hur en ans�kan om befordran skall vara utformad.
Om den s�kande bed�ms ha beh�righet f�r anst�llning som professor skall han/hon anst�llas tills vidare som professor.
En adjunkt som �r anst�lld till vidare skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som lektor vid den h�gskolan, om adjunkten har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesomr�det f�r anst�llningen som lektor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som adjunkt.
En adjunkt som �r anst�lld tills vidare f�r befordras till lektor �ven om beh�righetskraven inte �r uppfyllda. Det g�ller dock bara om adjunkten har visat s�rskild pedagogisk skicklighet eller s�rskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid h�gskolan eller visat s�rskild f�rm�ga att samverka med det omgivande samh�llet.
4 kap 13 � h�gskolef�rordningen.
Den som �r anst�lld tills vidare som adjunkt vid universitetet och som �nskar bli befordrad till lektor skall l�mna in ans�kan till ber�rd fakultetsn�mnd. Varje ans�kan skall behandlas individuellt. Fakultetsn�mnden utarbetar anvisningar f�r hur ans�kan skall vara utformad samt fastst�ller ans�kningstillf�lle under verksamhets�ret.
Vid fakultetsn�mndens pr�vning om en adjunkt som �r anst�lld tills vidare �r beh�rig att befordras till lektor skall beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid anst�llning som lektor, d v s dels avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkeskicklighet som �r av betydelse f�r anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels dokumenterad pedagogisk skicklighet.
F�r att en tills vidare anst�lld adjunkt som inte uppfyller g�llande beh�righetskrav skall kunna befordras till lektor kr�vs s�rskilt goda pedagogiska eller andra insatser g�llande t ex ledning och utveckling av verksamhet inom universitetet under en f�ljd av �r. Enbart ett visst antal anst�llnings�r kan s�ledes inte utg�ra grund f�r befordran.
En ans�kan om befordran till lektor skall beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserat lektorat. P� samma s�tt som g�ller vid utannonserat lektorat skall
fakultetsn�mnden inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserat lektorat.
Fr�gor som r�r beredning av anst�llnings�renden regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 19-27 ��.
Ansvaret f�r att bereda och avge f�rslag i �renden om anst�llning av professor, lektor, forskarassistent och adjunkt �vilar fakultetsn�mnd.
En fakultetsn�mnd f�r �ven bjuda in en person att s�ka en anst�llning som professor som kungjorts till ans�kan ledig.
En h�gskola f�r, enligt 4 kap 19 � h�gskolef�rordningen, bjuda in en person att s�ka en utannonserad anst�llning som professor. Inbjudan m�ste ske inom tre m�nader efter det att fakultetsn�mnden har utsett de personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga).
Det framg�r av universitetets personalpolitiska program att det �r av vikt att utbildning anordnas f�r alla som ansvarar f�r och deltar i rekrytering. Enligt universitetets personalpolitiska program skall all rekrytering ske omsorgsfullt och med utnyttjande av b�sta urvalsmetoder f�r det enskilda anst�llnings�rendet. Syftet med att anv�nda olika urvalsinstrument f� belysta s�dana sidor av de s�kandes kompetens som sv�rligen l�ter sig bed�mas enbart utifr�n vetenskaplig och pedagogisk dokumentation, anst�llningbetyg/intyg och liknande handlingar. Det �r ocks� viktigt att personer med s�rskild kompetens och erfarenhet vad g�ller rekrytering, t ex i form av personaljuridiska och administrativa kunskaper samt erfarenhet avseende personbed�mning och urval, vid behov bist�r fakultetsn�mnden och institutionsstyrelsen vid handl�ggning av anst�llnings�rendet.
Fakultetsn�mnden skall f�r handl�ggning av �renden r�rande anst�llning som professor, lektor, och forskarassistent inr�tta en eller flera s�rskilda rekryteringsgrupper. Antalet rekryteringsgrupper och om separata rekryteringsgrupper skall inr�ttas f�r anst�llningar som professor respektive lektor och forskarassistent beslutas av fakultetsn�mnden. �ven �renden som r�r ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor skall handl�ggas av en rekryteringsgrupp.
Rekryteringsgruppen skall best� av ordf�rande och vice ordf�rande samt ytterligare fyra ledam�ter. Av de senare �ger studenterna r�tt att utse tv� ledam�ter. B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Ordf�rande och vice ordf�rande utses f�r tre �r och studeranderepresentanterna f�r minst ett, dock h�gst tre �r. F�r de senare skall utses personliga ers�ttare f�r samma tidsperiod. �vriga ledam�ter utses f�r varje enskilt anst�llnings�rende.
Ledam�terna skall utses p� ett s�dant s�tt att de s�v�l vetenskapligt, pedagogiskt som i �vriga avseenden s� allsidigt som m�jligt representerar ber�rda �mnesomr�den och typ av anst�llning. Studeranderepresentanterna utses av studentk�ren.
Prefekten vid den institution till vilken den lediga anst�llningen organisatoriskt h�r skall ha n�rvaro- och yttrander�tt vid rekryteringsgruppens sammantr�den, s�vida inte �rendet g�ller �terbes�ttning av prefektens anst�llning.
F�r varje enskilt �rende avseende anst�llning som professor och lektor skall fakultetsn�mnden inh�mta yttrande fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesomr�de (sakkunniga). B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Fakultetsn�mnden kan vid behov d�rut�ver tillkalla specialsakkunniga f�r s�rskild bed�mning av pedagogisk skicklighet och �vriga bed�mningsgrunder. De specialsakkunniga skall, i likhet med vad som g�ller f�r de sakkunniga som �r s�rskilt f�rtrogna med �mnesomr�det, redovisa skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llningen, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val.
Samtliga sakkunniga skall alltid noga informeras om de beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som g�ller generellt vid universitetet och f�r den enskilda anst�llningen.
F�r anst�llning som forskarassistent beh�ver yttrande inte inh�mtas fr�n mer �n en sakkunnig.
F�ljande arbetsordning skall till�mpas vid beredning av anst�llnings�renden.
Fakultetsn�mnd kan fatta beslut om ytterligare anvisningar avseende s�v�l beredning av anst�llnings�rendet som utformning av de sakkunnigas yttranden.
Fakultetsn�mnd kan �ven med st�d av 3 kap 13 � delegera sin uppgift enl 4 kap 26 � att f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma ifr�ga f�r anst�llning.
| Utannonserad anst�llning som professor, lektor och forskarassistent | Ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor |
| Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande
uppfyller g�llande beh�righetskrav samt bed�ma de s�kandes skicklighet utifr�n de
bed�mningsgrunder och deras viktning mot varandra som angivits i anst�llningsprofilen.
Vad g�ller anst�llning som professor och lektor skall de sakkunniga inte enbart bed�ma
de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor omsorg skall �gnas �t pr�vningen
av deras pedagogiska skicklighet. F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning. F�r anst�llning som forskarassistent skall de sakkunniga bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen redog�ra f�r skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val. Om omst�ndigheterna i �rendet f�ranleder det f�r fakultetsn�mnden besluta att de sakkunnigas yttranden f�r avse endast f�rslag om den s�kande som b�r komma i fr�ga i f�rsta hand. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den. I urvalsprocessen skall rekryterings-gruppen anv�nda sig av urvalsinstrument som t ex anst�llningsintervju, anst�llningstest och referenstagning. �ven andra metoder, t ex pedagogiska prov och s k avsiktsf�rklaring kan komma till anv�ndning. R�tt utnyttjade ger dessa urvalsmetoder v�rdefull information ut�ver den rena meritv�rderingen. Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av de s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem samt med angivande av sk�len d�rf�r f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning. Om det finns s�rskilda sk�l f�r rekryteringsgruppens f�rslag avse ytterligare s�kande som kan komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall anges hur universitetets rekryterings- och j�mst�lldhetsm�l beaktats i beredningen av �rendet. Rekryteringsgruppen kan f�resl� fakultetsn�mnden besluta att avbryta anst�llningsf�rfarandet om den anser att rekryteringsunderlaget �r otillr�ckligt eller att det uppkommit omst�ndigheter som f�ranleder att inte n�gon b�r anst�llas. F�rslaget skall framst�llas skriftligen och motiveras. Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget till rektor avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga varvid ordningen mellan dem skall anges. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligen till rektor. |
Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande
uppfyller g�llande beh�righetskrav. Vad g�ller anst�llning som professor och lektor
skall de sakkunniga inte enbart bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika
stor omsorg skall �gnas �t pr�vningen av deras pedagogiska skicklighet.
F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning.
Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller inte samt motivera sitt f�rslag.
De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den.
Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning.
Vid ans�kan om befordran skall fakultetsn�mnden skriftligen till rektor ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning.
|
Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning som adjunkt. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet med h�nsyn tagen till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Av f�rslaget skall framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligt till rektor.
Fr�gor som r�r beslut om anst�llning och avslag p� ans�kan om befordran regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 28 �.
Beslut om anst�llning fattas av rektor.
Om en person som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor och har beg�rt att bli befordrad till professor inte uppfyller kraven f�r att kunna anst�llas som professor skall rektor avsl� beg�ran i s�rskilt beslut. Anst�llningen skall d� ske som lektor.
Om en tills vidare anst�lld lektor eller adjunkt inte uppfyller kraven f�r befordran till professor respektive lektor skall rektor avsl� ans�kan d�rom i s�rskilt beslut.
Rektor �ger enligt h�gskolef�rordningen r�tt att till prefekten delegera beslut om anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt samt avslag p� ans�kan om befordran till lektor.
Fr�gor som r�r �verklagande regleras i h�gskolef�rordningen kap 12 � 2.
Enligt h�gskolef�rordningen f�r f�ljande beslut som r�r anst�llning och befordran �verklagas: beslut om anst�llning, beslut om att avsl� en ans�kan om befordran till professor respektive lektor och beslut om att avsl� en beg�ran om anst�llning som professor.
N�rmare f�reskrifter om handl�ggning av �verklagande�renden redovisas i Handbok i personaladministration (PA-handboken).
Back to Forskning och forskarutbildning med
utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info1999.htm
Created by Donald Broady. Last updated
09 Mar 2011.