Kommentarer till föreläsningar i serien Vetenskapliga traditioner, ILU, Uppsala universitet, hösten 2004

<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-04-kommentater.htm>

Se äv. schema för föreläsningsserien, litteraturtips m.m.
<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-04.htm>

Kommentarer till föreläsningen om utbildningssociologi den 30 sept 2004

Deltagarnas kommentar och frågor till Donald Broadys, Mikael Börjessons och Ida Lidegrans föreläsning "Utbildningssociologiska studier av gymnasister och universitetsstudenter i Uppsala", ILU, Uppsala universitet, torsd 30 sept 2004.
 

Synpunkter på föreläsningen

För mycket diagram, tabeller och statistik. Tog upp lite för mycket vilket gjorde det svårt att hänga med. Gör tydligare definitioner av begrepp som elit, invandrare, ekonomiska och kulturella grupper.
Svar: Befogad kritik. Vi ska bättra oss.

Frågor

Varför studera eliter?
Svar: Eliterna bestämmer spelreglerna även för sociala grupper och utbildningar som är lågt placerade.

Cementerar den typ av forskning som vi håller på med rådande fördomar?
Svar: Detta tål att diskuteras, svår fråga och viktig att hålla i minnet. För egen del tror vi att det är nyttigt att den kunskap som de mest välinformerade besitter kommer fler till del.

Förtydliganden

Somliga deltagare förstod föreläsningen så att vi skulle hävda att det finns en ödesbundenhet, att läkarbarn blir läkare exempelvis. På individnivå råder ingen determinism, det finns läkarbarn som blir socialarbetare men de mönster vi har visat handlar om sannolikheter.

”Det bästa ett barn kan göra för att få en bra utbildning är att välja rätt föräldrar”, skriver en deltagare. Ja, men det gäller som sagt sannolikheter. Det finns alltid undantag. En viktig sak vi funnit är att föräldrarnas utbildning betyder mer än deras ekonomiska tillgångar för skol- och utbildningsvalet. Man måste alltså i analyserna skilja mellan utbildningskapital och ekonomiskt kapital.

Det råder i vissa inlämningsuppgifter viss oklarhet rörande vilka grupper som tjänar på det gamla systemet och det nya systemet. Det finns tendenser i våra resultat som tyder på att det nya betygssystemet (målrelaterade betyg) gynnar elever från familjer med mycket utbildningskapital.

Somliga deltagare har uppfattat att de kommunala skolornas profilering i Uppsala är ett sätt att konkurrera med friskolorna. Det är inte bara det och i första hand det. Profileringar är inte minst ett sätt för de kommunala skolorna att konkurrerar med varandra.

/Donald Broady, Mikael Börjesson och Ida Lidegran

Kommentar till Esbjörn Larssons föreläsning om utbildningshistorisk forskning den 7 okt 2004

Reaktion på deltagarnas kommentarer till Esbjörn Larssons föreläsning "Det svenska utbildningssystemets födelse", ILU, Uppsala universitet, torsd 7 okt 2004.

Först av allt vill jag tacka för alla intressanta kommentarer kring min föreläsning och jag vill i det sammanhanget speciellt framhålla de som tagit sig tid att även sätta sig in i den text som legat till grund för min föreläsning.

Av era kommentarer har jag förstått att föreläsningen blev något splittrad i och med att den tog upp två olika ämnen. Fortsättningsvis kommer den därmed att koncentreras till det svenska utbildningssystemets uppkomst.

Vidare är det nog även på sin plats med ett förtydligande vad gäller de olika förklaringsmodeller jag presenterade. Somliga förbryllades av att jag tog upp en rad möjliga förklaringar, vilka jag sedan förkastade. Anledningen till att jag gjorde detta var att det rör sig om allmänt spridda tankar som ni med största sannolikhet kommer att stöta på under er utbildning. Dessa förklaringar bygger dock till stor del på tankar kring hur vi vill att skolan ska fungera, men har lite att göra med hur skolsystemet faktiskt växte fram.

Detta för oss till själva kärnan i det jag ville förmedla. Enligt min mening handlar historievetenskapen i mångt och mycket om att avslöja vedertagna uppfattningar kring hur den värld vi lever i har växt fram. När det gäller historisk forskning kring skola och utbildning blir historikerns uppgift därmed inte att skriva skolans historia, utan att ifrågasätta allmängiltiga uppfattningar kring skolans tillkomst. I den föreläsning jag höll fanns det åtminstone en sådan allmängiltig uppfattning som jag hoppas att jag slog hål på: 1842 års folkskolestadga som ett viktigt steg mot en lika utbildning för alla. Folkskolan var aldrig en skola för alla, utan blev i stället ett effektivt sätt att skilja olika samhällsklassers barn från varandra. Eller som Lars Petterson uttrycker det i sin avhandling Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham. Utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809-1860:

Parallellskolesystemet – som förverkligades i hela Europa – kan betraktas i synkront sammanhang med det system som liberalerna kämpade för inom politiken – att medborgarrätten uteslutande skulle graderas efter förmögenhet och inkomst – och kanske kunde Europas alla censussystem införas först sedan uppdelningen förverkligats inom det offentliga skolväsendet. (Petterson 1992:165)

Ett system med en folkskola för de fattigas barn och läroverksutbildning för rikare familjers söner (inte döttrar), kan knappast sägas ha skapat lika utbildning för alla. Lika lite som 1866 års riksdagsordning, vilken gav män (bara män) med en viss inkomst eller förmögenhet rösträtt, var att se som ett införande av demokrati.

/Esbjörn Larsson

Tillbaka till föreläsningsserien Vetenskapliga traditioner
Back to Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet
URL to this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-04-kommentarer.htm
Created by Donald Broady. Last updated 09 Mar 2011