F�rel�sningsserien Vetenskapliga traditioner 2005

F�rel�sningarna "Vetenskapliga traditioner" ing�r i delkursen "Vetenskaplig verksamhet" inom L�rares arbete B. �ven alla andra intresserade �r v�lkomna.

Ansvariga f�r f�rel�sningsserien �r professor Donald Broady och doktorand Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, b�da verksamma vid ILU. Kontakta n�gon av dem om du undrar �ver n�got.

F�rel�sningarna intr�ffar vissa torsdagar kl 16.15-17.30 i Aulan, Institutionen f�r l�rarutbildning (ILU), Seminariegatan 1, Uppsala. Det �r l�mpligt att vara i god tid om du vill vara s�ker p� att f� plats. Om det kommer fler �n aulan rymmer, g�ller principen f�rst till kvarn, dvs. de sist anl�nda f�r inte plats.

Fyra f�rel�sningar ordnas under h�stterminen, se schema nedan. V�lj de tv� som intresserar dig mest (du �r f�rst�s v�lkommen till fler om du vill). Om var och en av dessa tv� f�rel�sningar ska du skriva en mycket kort redog�relse, bara en A4-sida, d�r du f�rs�ker karakt�risera det slags forskning som f�rel�sningen handlat om.

2006-01-12

Kommentar till inl�mnade redog�relser ht 2005

Det har varit roligt att l�sa era inl�mningar p� momentet Vetenskapliga traditioner. Eftersom ni inte har haft mer �n 1 500 tecken p� er f�r varje f�rel�sning, har det kr�vts effektivitet i er karakt�ristik av f�rel�sningarna. Somliga av er har lyckats mycket bra med att i f� ord med god precision beskriva de olika forskningstraditionerna. En del av er har skrivit synnerligen korta texter vilket resulterat i v�l magra inl�mningar med alltf�r generella formuleringar. Jag tycker �ven att m�nga av er i lite f�r stor utstr�ckning anv�nt f�rel�sarnas PowerPoint-presentationer i st�llet f�r att p� ett mer sj�lvst�ndigt vis sammanfatta f�rel�sningarna.

H�stens omg�ng av Vetenskapliga traditioner har best�tt av fyra tydligt olika forskningsansatser (utbildningssociologiskt, utbildningshistoriskt, psykologiskt och mikrosociologiskt). De fyra forskningstraditonerna skiljer sig �t vad g�ller vilka fr�gor som st�lls, vilka metoder som anv�nds och vad det �r f�r typ av resultat man f�r. Av era inl�mningar att d�ma har olikheterna framg�tt av f�rel�sningarna.

Ida Lidegran

Schema ht 2005

F�rel�sning 1: 2005-09-15 kl 16.15-17.30
F�rel�sning 2: 2005-09-22 kl 16.15-17.30

F�rel�sning 3: 2005-11-03 kl 16.15-17.30
F�rel�sning 4: 2005-11-17 kl 16.15-17.30

F�rel�sning 1, torsd 15 sept kl 16.15-17.30: Utbildningssociologisk forskning
Ida Lidegran: "Vilka elever v�ljer vilka gymnasieutbildningar i Uppsala?"

Ida Lidegran �r doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet

L�stips:
Donald Broady (red.), Skolan under 1990-talet. Sociala f�ruts�ttningar och utbildningsstrategier, 2000
- PDF-version (4625 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf>
- HTML-version av inledningen <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27-inledn.html>

Ida Lidegran, Uppsala - en akademiskt dominerad gymnasieskola (SEC Report 34, prel version, 2004)
PDF-version (976 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-040929-sec34-gy-uppsala.pdf>

F�rel�sning 2, torsd 22 sept kl 16.15-17.30: Utbildningshistorisk forskning
Esbj�rn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets f�delse"

Esbj�rn Larsson �r doktorand i historia vid Uppsala universitet.

PDF-version (94 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-050922-utbsystemets-tillkomst.pdf>

L�stips:

Esbj�rn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets f�delse - olika perspektiv p� den svenska l�roverksutbildningens utveckling under 1800-talet", i Forskningsfronten flyttas fram, red. Hans Albin Larsson, Bromma, 2003.
PDF-version (183 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf>

Esbj�rn Larsson: Manligt och omanligt p� Karlberg. En studie av pennalistiskt v�ld inom Kungl. Krigsakademiens kadettk�r. Utbildningsvetenskapliga doktorandr�dets forskningsdag den 10 maj 2004, ILU, Uppsala universitet.
PDF-version (314 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-040510-manligt-karlberg.pdf>

Esbj�rn Larsson: Sj�lvverksamhet och sj�lvsv�ldigt agerande. Manlighet i norm och praktik vid kadettutbildningen p� Karlberg under perioden 1792-1866, Sessionen "Manligt och kvinnligt i uppfostran och utbildning - normer och praxis 1700-1900", Svenska Historikerm�tet 2005, Uppsala 22-24 april 2005.
PDF-version <http://www-conference.slu.se/historiker2005/program/Utbhistoria/p40larsson.pdf>

F�rel�sning 3, torsd 3 nov kl 16.15-17.30: Barns relationer med l�rare och kamrater.

Rydell et al, "Representations of attachment to parents and shyness as predictors of children's relationships with teachers and peer competence in preschool", Attachment and Human Development, 7, 2005, p. 187-201.
(PDF-version tillg�nglig i Carolinas tidskriftsdatabas)

Henricsson & Rydell : Elementary school children with behavior problems: Teacher-child relations and selfperceptions. A prospective study", Merrill-Palmer Quarterly, 50, p. 111-138.
(PDF-version tillg�nglig i Carolinas tidskriftsdatabas)

F�rel�sning 4, torsd 17 nov kl 16.15-17.30: Mikrosociologisk forskning om barn och unga
Ann-Carita Evaldsson: "Yngre skolbarns samspel och identitetsarbete (genus, etnicitet, klass etc.) i kamratgruppen"

Ann-Carita Evaldsson tilltr�de den 1 juli 2005 en professor i pedagogik vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Hon kommer n�rmast fr�n Tema K vid Link�pings universitet. Hennes forskning kan kallas mikrosociologisk och ber�r etnicitet, genus, klass och barns perspektiv.

L�stips:
Ann-Carita Evaldsson: "Spr�kbruk och alternativa kamratkulturer bland barn i miljonprogramsf�rorter", s. 74-90 i Interaktion i pedagogiska sammanhang, red. Sverker Lindblad och Fritjof Sahlstr�m, Liber, Stockholm 2001.

Examinationsuppgift: l�mna in korta redog�relser

F�rel�sningarna (f�rel�sningarna 1−4) behandlar olika vetenskapliga traditioner. Du skall skriva en kort redog�relse f�r tv� av dessa f�rel�sningar (valfritt vilka). Du skall:
Ange vilka av f�rel�sningarna 1−4 du tagit del av.
V�lja tv� av f�rel�sningarna att redog�ra f�r.
Skriva en redog�relse f�r var och en av de tv� valda f�rel�sningarna d�r du f�rs�ker karakt�risera det slags forskning som f�rel�sningen handlat om.
Dina svar p� punkterna ovan sammanst�ller du i ett Word-dokument. Behandla varje fr�ga/delfr�ga under en egen rubrik. Varje redog�relse skall omfatta 1000−1500 tecken inklusive mellanslag. Infoga sidbrytningar s� att varje redog�relse b�rjar p� en ny sida. Dokumentet skall ha filnamnet:
Efternamn_F�rnamn_�rm�ndag VV3T HT2005 TRADITIONER
Du skickar det till Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se> samt till ida.lidegran.uu@analys.urkund.se
Gl�m inte att skicka in uppgiften i tid!

De skriftliga redog�relserna bed�ms som godk�nda eller som inte godk�nda.

Du som tidigare examinerats
beh�ver inte g�ra om det

Om du h�sten 2004 eller v�ren 2005 genomf�rt och examinerats p� momentet Vetenskapliga traditioner (d�r f�rel�sningarna Vetenskapliga traditioner d� ingick) beh�ver du inte l�mna in n�gra redog�relser. Kontakta i s� fall Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se> som noterar att du �r klar.
Du �r naturligtvis �nd� varmt v�lkommen att ta del av h�stens f�rel�sningsserie.

Tanken med f�rel�sningarna

Syftet med f�rel�sningsserien �r att l�rarstudenter ska f� inblickar i den livaktiga forskningen i Uppsala om utbildningsvetenskapliga fr�gor, dvs. fr�gor som ber�r bildning, utbildning, undervisning, fostran och l�rande. S�dan forskning p�g�r inom m�nga olika �mnen och vid m�nga av universitets institutioner, alltifr�n studier av fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livs�sk�dningsstudier vid Teologiska institutionen. Vid Institutionen f�r psykologi intresserar man sig f�r ADHD-barn och andra s.k. bokstavsbarn. Vid Historiska institutionen p�g�r en rad avhandlingsarbeten om utbildningens historia. Lingvisterna unders�ker klassrumsspr�ket. Pedagogerna vid Pedagogiska institutionen och vid ILU unders�ker klassrumsinteraktionen, skolreformerna, skolans och h�gskolans sociologi och IT i utbildningen. En hel del didaktisk forskning f�rekommer b�de vid ILU och andra institutioner, och didaktik har nyss blivit ett eget examens�mne vid universitet. Det finns mycket mer.

F�rel�sningsserien om forskningstraditioner ger dej tillf�lle att m�ta n�gra f� bland alla dessa forskare och du f�r f�rst�s bara glimtar av allt som p�g�r. Men under den �vriga l�rarutbildningen kommer du att erbjudas m�jligheter till f�rdjupningar i n�gon eller n�gra forskningstraditioner som du blir nyfiken p�. F�rs�k g�rna sj�lv ta reda p� mer, till exempel genom att ta del av artiklar och rapporter fr�n n�gon forskargrupp, eller genom att bes�ka �ppna f�rel�sningar vid n�gon institution eller n�gon doktorsdisputation (alla disputationer �r �ppna f�r alla intresserade). F�rs�k g�rna hitta ett omr�de inom vilket du s� sm�ningom kan t�nka dig att skriva ditt examensarbete, kanske med handledare fr�n n�gon forskningsmilj� som du tycker verkar sp�nnande. Under vissa betingelser kan examensarbetet genomf�ras som en C-uppsats i n�got �mne. Du kanske till och med har lust att f�rbereda dig f�r att i framtiden eventuellt s�ka till n�gon forskarutbildning.

I den obligatoriska utbildningen ing�r att du ska bes�ka tv� f�rel�sningar som du sj�lv v�ljer. Om var och en av dessa tv� f�rel�sningar ska du skriva en mycket kort redog�relse, bara en A4-sida, d�r du f�rs�ker karakt�risera det slags forskning som f�rel�sningen handlat om.

Vetenskapliga traditioner F�rel�sningsserie h�sten 2005 i anslutning till kursen L�rares Arbete B

Kommentar till inl�mnade redog�relser ht 2005

Schema ht 2005

Examinationsuppgift: l�mna in korta redog�relser

Du som tidigare examinerats beh�ver inte g�ra om det

Tanken med f�rel�sningarna

Vetenskapliga traditioner
F�rel�sningsserie h�sten 2005
i anslutning till kursen L�rares Arbete B

Du som tidigare examinerats
beh�ver inte g�ra om det