Uppsatsämnen

Dessa ämnen är framförallt tänkta för uppsatser i historia, men de kan också ligga till grund för lärarexamensarbeten.

Att utmana det etablerade – Nya elementarskolans rekrytering, 1828–1849

Nivå: I första hand b-uppsats, men kan också skrivas som c-uppsats

År 1828 påbörjade Nya elementarskolan sin verksamhet i Stockholm. Detta läroverk var ett direkt resultat av Stora uppfostringskommitténs arbete och hade till syfte att pröva nya undervisningsmetoder som debatterats flitigt under 1810- och 1820-talen. Debatten kan något förenklat beskrivas som en kamp mellan de som menade att läroverken skulle fortsätta att främst utbilda blivande präster och ämbetsmän och de som ville att läroverkens undervisning skulle anpassas efter den framväxande medelklassens utbildningsbehov. Rent konkret handlade mycket av diskussionerna om vilka ämnen som skulle dominera utbildningen. Skulle undervisningen som traditionen bjöd fortsätta att domineras av latin och andra klassiska språk eller skulle andra ämnen såsom modersmålet och moderna språk få företräde.

I ett försök att lösa dessa tvistefrågor grundades Nya elementarskolan som en statlig provskola med uppdrag att bland annat bedriva läroverksundervisning med möjlighet till dispens från klassiska språk. Vidare gjordes också försök med en mer individanpassad undervisning, där lärjungarna kunde flyttas upp i en högre klass så fort de var klara med en ämneskurs.

Mot bakgrund av de ofta heta diskussionerna rörande undervisningens utformning och innehåll blir det intressant att studera vilka det var som sökte sig till denna skola. I tidigare studier har det uppmärksammats att endast en mindre del av skolans lärjungar utgjordes av pojkar som kom ur familjer som räknades till prästeståndet, medan andelen med fäder som räknades som ofrälse ståndspersoner var ovanligt högt. Däremot saknas det fortfarande en mer ingående studie av vilka som antogs vid skolan.

Det huvudsakliga källmaterialet utgörs av matrikeln över drygt 400 inskrivna lärjungar vid Nya elementarskolan under perioden 1828–1849 (år 1849 blev Nya elementarskolan en del av det ordinarie skolväsendet, vilket gör att det därefter inte är lika intressant att studera rekryteringen). I matrikeln finns uppgifter om födelseår, faderns titel, datum för inskrivning, datum då de lämnade skolan samt uppgifter om var de gick efter det att de lämnat skolan. Utifrån dessa data finns det stora möjligheter att skriva en uppsats som rör såväl utbildningssystemets utveckling som de förändrade sociala strukturerna under perioden. För en studie på c-nivå kan detta material med fördel ställas med antagningen av lärjungar vid något av läroverken inom det ordinarie skolväsendet.

Uppsatsens skrivs inom ramen för forskningsprojektet ”Kampen om skolans kungsväg: Nya Elementarskolan och den svenska läroverksutbildningen, 1828–1849” http://www.skeptron.uu.se/persesbjorn/forskning.htm

Källmaterial

Stockholms stadsarkiv, Nya elementarskolans arkiv (1367), D2AA, Matriklar över inskrivna elever, Vol. 1, 1828–1850 [Digital kopia av matrikeln finns att rekvirera från handledaren]

Litteratur

Florin, Christina & Johansson, Ulla, ”Där de härliga lagrarna gro…”: kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850–1914, Tiden: Stockholm 1993
Larsson, Esbjörn, ”Det svenska utbildningssystemets födelse: olika perspektiv på den svenska läroverksutbildningens utveckling under 1800-talet”, i Forskningsfronten flyttas fram: utbildningskultur och maktkultur,
Hans Albin Larsson (red.), HLF förlag: Bromma 2003
Marsden, William E., ”Social Stratification and Nineteenth-Century English Urban Education”, i History of Education, Major Themes, Vol. 4, Studies of Education Systems, Roy Lowe (red.), Routledge: London & New York 2000
Nilehn, Lars H., Nyhumanism och medborgarfostran: åsikter om läroverkets målsättning 1820-1880, Gleerup: Lund 1975
Nordin, Thor, Nya elementarskolan i Stockholm: ett försök att förverkliga frihetens och jämlikhetens idéer, 1, Skolans tillkomst och det första organisationsskedet, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet: Uppsala 1978
Wennås, Olof, Striden om latinväldet: idéer och intressen i svensk skolpolitik under 1800-talet, Almqvist & Wiksell: Stockholm 1966
Wijkmark, Henning, Från Nya elementarskolans ungdomstid: festskrift vid skolans 100-årsjubileum, P.A. Norstedt & Söner: Stockholm 1928
Åstrand, Sigurd, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878, Föreningen för svensk undervisningshistoria: Stockholm 1976
Åstrand, Sigurd, Försöksverksamheten vid Nya elementarskolan: en översikt, Stockholm 1978

Praktisk pedagogisk förändring inom den svenska folkskolan – växelundervisningens avskaffande under 1860-talet

Nivå: B- eller c-uppsats (flera uppsatser kan skrivas inom detta ämne

Under början av 1800-talet spreds Andrew Bells och Joseph Lancasters undervisningsmetoder som en löpeld över Världen och under 1810-talet nådde metoderna Sverige och fick namnet växelundervisning. Växelundervisningsmetoden gick ut på att läraren undervisade med hjälp av ett antal hjälplärare, s.k. monitörer, som valdes bland de mer försigkomna bland eleverna. På detta sätt tänktes en lärare med hjälp av ett antal led av monitörer kunna undervisa upp till 1 000 elever samtidigt. Vidare byggde metoden också på tankar om en anpassning av undervisningen efter elevernas olika förmåga, varvid eleverna noggrant skulle grupperas efter kunskapsnivå och flyttas mellan olika undervisningsgrupper utefter deras framsteg i studierna.

Mycket av det som skrivits om växelundervisningen i Sverige rör dess introduktion under 1810- och 1820-talen. Däremot finns det väldigt lite skrivet om metodens avskaffande under 1860-talet. Här kan man tänka sig två olika studier, dels en studie av debatten rörande växelundervisningens avskaffande, dels en studie av hur själva avskaffandet av metoden gick till i praktiken. Vad gäller debatten kan den med fördel följas i lärartidningarna Föreningen och Skolvännen. Den förändrade praktiken finns det möjlighet att undersöka med hjälp av de berättelser som landets folkskoleinspektörer avgav från och med 1861.

Uppsatsens skrivs inom ramen för forskningsprojektet ”Mellan disciplinering och självverksamhet: skillnader i växelundervisningens användning vid skolor för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870” http://www.skeptron.uu.se/pers/esbjorn/forskning.htm#Monitoral

Källmaterial

Berättelser om rikets folkskolor, 1861– [Digital kopia finns att rekvirera från handledaren]
Föreningen: tidskrift för folkskolans och kyrkomusikens vänner, Köping, 1857-1865
Skolvännen, Göteborgs skollärareförening, Göteborg, 1864-1869

Litteratur

Aquilonius, Klas, Svenska folkskolans historia: D. 2: Det svenska folkundervisningsväsendet 1809-1860, Bonniers: Stockholm 1842
Kaestle, Carl F., Joseph Lancaster and the monitorial school movement: a documentary history, Teachers College Press: New York 1973
Larsson, Esbjörn, ”Klasser i sig och för sig: skillnader i växelundervisningens tillämpning för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870”, i Anne Berg & Hanna Enefalk (red.), Det mångsidiga verktyget: elva nya texter om utbildningshistoria, Opuscula Historica Upsaliensia, Historiska institutionen: Uppsala 2009
Nordin, Thor, Växelundervisningens allmänna utveckling och dess utformning i Sverige till omkring 1830, Föreningen för svensk undervisningshistoria: Stockholm 1974
Petterson, Lars, Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham: utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809–1860, Uppsala universitet: Uppsala 1992
Sjöstrand, Wilhelm, Pedagogikens historia: utvecklingen i Sverige under tiden 1809-1920, Gleerup: Lund 1965
Sörensen, Anna, Svenska folkskolans historia: D. 3: Det svenska folkundervisningsväsendet 1860-1900, Bonniers: Stockholm 1842

Ekonomiska förutsättningar för pedagogisk förändring – kostnaderna i samband med växelundervisningens införande i Sverige

Nivå: B- eller c-uppsats (flera uppsatser kan skrivas inom detta ämne)

Under början av 1800-talet spreds Andrew Bells och Joseph Lancasters undervisningsmetoder som en löpeld över Världen och under 1810-talet nådde metoderna Sverige och fick namnet växelundervisning. Växelundervisningsmetoden gick ut på att läraren undervisade med hjälp av ett antal hjälplärare, s k monitörer, som valdes bland de mer försigkomna bland eleverna. På detta sätt tänktes en lärare med hjälp av ett antal led av monitörer kunna undervisa upp till 1 000 elever samtidigt. Vidare byggde metoden också på tankar om en anpassning av undervisningen efter elevernas olika förmåga, varvid eleverna noggrant skulle grupperas efter kunskapsnivå och flyttas mellan olika undervisningsgrupper utefter deras framsteg i studierna.

Växelundervisningens införande har ofta förklarats som ett slags nödlösning för att råda bot på lärarbristen i samband med folkundervisningens expansion. Närmare studier av metodens introduktion visar dock att den av förespråkarna sågs som en metod som förväntades kunna revolutionera undervisningen.

Ett möjligt uppsatsämne inom detta område skulle röra kostnaderna i samband med inrättandet av en växelundervisningsskola. Syftet med detta är att undersöka om växelundervisningens införande kan kopplas till strävan efter att på ett billigt sätt ordna folkundervisningen eller om metoden snarare innebar större kostnader än vid andra former av undervisning. Inom ramen för en c-uppsats kan med fördel skolor som använde sig av olika undervisningsformer jämföras.

Uppsatsens skrivs inom ramen för forskningsprojektet ”Folkskolans finansiering: de ekonomiska förutsättningarna för den allmänna folkundervisningens framväxt, 1842–1937” http://www.skeptron.uu.se/pers/johannesw/folkskolans-finansiering.html

Källmaterial

Utgörs framförallt av skolstyrelsens handlingar. I och med att växelundervisningsskolor etablerades i stort sett hela landet finns det många olika skolor att välja mellan.

Litteratur

Aquilonius, Klas, Svenska folkskolans historia: D. 2: Det svenska folkundervisningsväsendet 1809-1860, Bonniers: Stockholm 1842
Kaestle, Carl F., Joseph Lancaster and the monitorial school movement: a documentary history, Teachers College Press: New York 1973
Larsson, Esbjörn, ”Klasser i sig och för sig: skillnader i växelundervisningens tillämpning för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870”, i Anne Berg & Hanna Enefalk (red.), Det mångsidiga verktyget: elva nya texter om utbildningshistoria, Opuscula Historica Upsaliensia, Historiska institutionen: Uppsala 2009
Linge, Karl, Stockholms folkskolors organisation och förvaltning åren 1842-1861: studier i den svenska folkskolans historia, Norstedt: Stockholm1914 Nordin, Thor, Växelundervisningens allmänna utveckling och dess utformning i Sverige till omkring 1830, Föreningen för svensk undervisningshistoria: Stockholm 1974
Petterson, Lars, Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham: utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809–1860, Uppsala universitet: Uppsala 1992
Sjöstrand, Wilhelm, Pedagogikens historia: utvecklingen i Sverige under tiden 1809-1920, Gleerup: Lund 1965
Wallner, Johan, Folkskolans organisation och förvaltning i Sverige under perioden 1842-1861, Lund 1938

©-2006. UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, S-750 02 Uppsala
Uppdaterad: 2010-04-01 | Informationsansvarig & Webmaster: Esbjörn Larsson