Domestic Arenas of Internationalization

Tre delstudier planeras. De svarar i stort mot de stora frågeområden som angivits ovan. En första berör de svenska statsmakternas och andra organisationers initiativ för att uppmuntra utländska studenter att läsa i Sverige och fokuserar de institutionella ramarna för internationaliseringen. En andra studie syftar till att kartlägga de satsningar som svenska lärosäten gjort på internationalisering och utbudet av utbildning för internationella studenter över de senaste två decennierna. Inom ramen för delstudien analyseras också ett antal institutioner och lärosäten mer på djupet och ett särskilt intresse ägnas åt masterutbildningarna. Den tredje och sista delstudien fokuserar de inresande studenter på basis av övergripande statistik, arkivstudier och intervjuer.

De tre delstudierna kompletterar varandra. Projektet kommer att kunna analysera kopplingarna mellan de olika delarna. Vad betyder statliga satsningar på internationalisering för de enskilda lärosätenas arbete? Och omvänt, hur påverkar det lärosätena gör överordnade organisationers agerande? På vilka sätt samspelar svenska lärosätena, statsmakter och andra aktörer med de intressen som finns i andra länder och vilken betydelse har detta för de strömmar av internationella studenter som kommer till Sverige?

Delstudie I. Inhemska och utländska intressen

I.a Svenska satsningar för att öka internationaliseringen av den högre utbildningen

Den globala utbildningsmarknaden blir i takt med sin expansion allt mer komplex. I dag är den högre utbildningen en central del av den nationella politiken och i olika utsträckning integrerad i statlig eller regional förvaltning. Parallellt med den publika sfären verkar privata aktörer och ickestatliga ideella organisationer med intressen i utbildningens internationalisering. Dessutom växer allt fler överstatliga sammanhang fram för att stödja, organisera och reglera den internationella mobiliteten.

Det finns i dag organisationer i många länder med det huvudsakliga syftet att få utländska presumtiva studenter att välja att studera i just det aktuella landet, att informera om landets utbildningssystem, utbildningar och lärosäten, samt om annat som är viktigt att veta för internationella studenter såsom visumregler, finansieringsmöjligheter och möjligheter att arbeta i landet efter avslutade studier. I Sverige har framför allt Svenska Institutet denna roll och ambitionen är att förstärka denna. Men det finns många andra viktiga aktörer för internationaliseringen, vilket listan på de som ingår i det nyligen etablerade Forum för internationalisering, se ovan, antyder.

I delstudien kommer många av dessa aktörer att studeras där de mest centrala är Svenska Institutet, Utbildningsdepartementet, Högskoleverket, Internationella programkontoret (som bland annat ansvarar för Erasmusprogrammet) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). De viktigaste frågorna är hur satsningarna ser ut, hur Sverige lanseras, vilka argument lyfts fram, vilka riktar man sig till, och hur detta har förändrats över tid.

I.b Utländska intressen av svensk högre utbildning

 Under det senaste århundradet har svensk högre utbildning utövat en lockelse på utländska studenter, forskare och lärare som sökt sig till Sverige som gästforskare, gäststudenter eller gästlärare. I denna delstudie undersöks den roll som utländska stiftelser och organisationer spelat i denna process. Fokus kommer att ligga på USA, Tyskland, Frankrike, Kina och Indien. Delstudien baseras på källmaterial från stiftelser och stipendieorganisationer. Följande frågor står i fokus:

1. Vilka har aktörerna varit och hur har deras program utformats? De utländska organisationer och stiftelser som undersöks är på amerikansk botten American Scandinavian Foundation (arkivmaterial i New York City), Fulbright Commission (University of Arkansas-Fayetteville) och Rockefeller Foundation (Sleepy Hollow, N.Y.). För Tyskland vidkommande studeras Deutscher Akademischer Austausch Dienst (DAAD) som bedriver en omfattande verksamhet med bland annat stora stipendieprogram för såväl inkommande som utgående studenter, samt Alexander von Humboldt-Stiftung, som finansierar forskarmobilitet in och ut ur Tyskland. I Frankrike undersöks Égide, en organisation med rötter i 1960-talet och med uppdrag att som DAAD stödja både in- och utresande studenter, samt det svenska studenthemmet vid Cité Internationale Universitaire i Paris, som är unikt i sitt slag. I Kina är China Scholarship Council en intressant aktör som ansvarar för utbyten med bland annat Europa och Sverige. Arkivinventeringar är gjorda för de amerikanska stiftelserna och för svenska studenthemmet och arkivläget är gott.

2. Vad har studerats i Sverige? En kartläggning görs av de ämnen som har attraherat utländskt intresse sedan 1945. Preliminära resultat från amerikanska stiftelser visar på den stora roll som naturvetenskap, medicin och teknologi har spelat. Bland inresande forskare och studenter finns också ett betydande intresse för samhällvetenskap, där ”den svenska modellen” har varit viktig.

Delstudie II. Svenska lärosätens investeringar i internationalisering

 II.a En global bild av lärosätens investeringar i internationalisering

Internationaliseringen av den högre utbildningen i Sverige har varit intensiv under de senaste två decennierna. Det saknas dock en samlad analys av internationaliseringsarbetet vid svenska högskolor och dess konsekvenser för högskolefältet i stort. Delstudien har, för det första, ambitionen att säga något samlat om de internationaliseringsinsatser som görs. Undersökningsobjektet blir här samtliga lärosäten. För det andra vill vi närstudera ett antal lärosäten och utbildningar som har olika förhållningssätt till och villkor för internationaliseringsarbete.

Vad gäller den totala kartläggningen avser vi göra några nedslag och analysera situationen vid intressanta skeden de senaste två decennierna. Utgångspunkt blir 1990, dvs. innan Sverige var del av de europeiska utbytesprogrammen. Därefter kan vi utvidga en tidigare genomförd studie 1995/1996, när Sverige blivit del av EU och internationaliseringsarbetet påbörjats, till att omfatta en större population av lärosäten. Nästa avstamp blir åren runt 2000, då kulmen för utgående studenter nåddes. För 2004/2005, då en mattning av det svenska intresset för studier i Sverige och utomlands kunnat skönjas, men då antalet utländska studenter i Sverige börjat bli betydande, går det att återanvända det omfattande material som Högskoleverket samlat in. Vi avser att även göra ett nedslag för året 2011, när den nya Bolognaanpassade högskolestrukturen är etablerad och när de inkommande studenterna varit ett betydande inslag under flera år.

Kartläggningen och analysen av enskilda lärosäten kommer att bygga på tre nedslag, 1995/1996, 2004/2005 (för båda tillfällena finns det redan finns mycket material att utgå från) och 2011, då insamlingen görs löpande. Förutom de utbildningar som studerats i en tidigare undersökning behöver populationen utvidgas geografiskt och innehållsmässigt. Det är uppenbart att internationaliseringen blivit ett allt mer betydande inslag i större delar av det svenska högskolefältet och därför vill vi även inkludera lärosäten som Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Växjö universitet. Vid lärosätena bör även olika ämnesområden studeras såsom medicin, teknologi, företagsekonomi, juridik, konst, historia. Ytterligare en allt viktigare fråga är förhållandet till undervisningsspråk och mer generella språkpolicys.

Studien baseras på en kartläggning av policydokument, utbytesavtal, organisatoriska lösningar, samt lärarkårens sammansättning. Materialet kommer att sökas i lärosätens arkiv, på nätet och hos centrala aktörer som Högskoleverket, samt, beträffande lärarna, beställas från SCB.

II.b Internationaliseringen av utbildningsutbudet

 En annan viktig aspekt av den högre utbildningens internationalisering är utbildningsutbudet. Otvetydig utgör kurser där undervisningsspråket är engelska en förutsättning för att attrahera större mängder internationella studenter. Via högskoleregistret, som omfattar alla registrerade studenter i svensk högskola från 1977 fram till i dag och som från 1993 är uppbyggt kring kurser, är det möjligt att analysera expansionen av kurser och utbildningsprogram med titlar på andra språk än svenska. Det är såldes möjligt att följa expansionen av kurser på engelska i svensk högre utbildning över nästan två decennier. Vidare kan vi analysera inom vilka ämnen och ämnesområden och vid vilka lärosäten kurser på utländska språk är mest frekventa. På motsvarande sätt kan förekomsten av utbildningar som har en uppenbart internationell inriktning identifieras och analyseras. Dessa är vanliga inom tekniska och ekonomiska utbildningar, men det vore värdefullt att se hur de expanderar efter 1977 och vid vilka lärosäten? Och inom vilka andra områden tillkommer internationella varianter? 

II.c Masterutbildningar

Som konstaterats ovan utgör masterutbildningarna de i särklass mest internationaliserade segmentet i svensk högre utbildning. Vid många av dessa utbildningar är de internationella studenterna i majoritet och vid vissa saknas helt svenska studenter. Vad vi bevittnar här är således ett nytt fenomen. Kunskapsläget kring masterutbildningar är dock svagt. Detta skall avhjälpas genom framför allt en detaljerad kartläggning av utbredningen och inriktningarna av masterutbildningarna, vilka ämnen, ämnesområden och lärosäten som är mest expansiva.[1] Förutom detaljerade analyser av de internationella studenternas kön, ålder och nationstillhörighet (de enda variabler som är tillgängliga i den offentliga statistiken om utländska studenter) avser vi sätta rekryteringen av internationella studenterna i relation till rekryteringen av svenska studenterna, vilka vi dessutom vet betydligt mer om (här går att via SCB få tillgång till uppgifter på individnivå om exempelvis gymnasieutbildning, betyg, föräldrarnas utbildning, inkomst och yrke). [1] Här finns en del underlag, se exempelvis Högskoleverket och Statistiska centralbyrån, Internationell mobilitet i högskolan 2008/09, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 1001, men dessa presenterar alltid statistiken uppdelad i enskilda variabler för sig. Detta behöver kompletteras med mer precisa analyser av hur olika faktorer som inriktningar, lärosäten, nivåer etc. samspelar med inresandes nationella härkomst, ålder och kön.

Delstudie III. Inkommande strömmar

III.a De stora linjerna

Denna studie fokuserar de stora linjerna i de inkommande strömmarna av studenter. Vi avser att sätta samman tidsserier över studenternas nationella härkomst och deras val av studier och lärosäte i Sverige från 1945 fram till i dag på basis av offentliga uppgifter från svenska myndigheter och organisationer och internationella sådana som OECD och UNESCO. Naturligtvis blir det allt svårare att hitta relevanta uppgifter ju längre tillbaka i tiden vi rör oss, men det är nödvändigt att anlägga ett långt tidsperspektiv. För perioden 1977 och framåt ämnar vi komplettera analyserna med material över samtliga studenter i svensk högskola. Även om det är förenat med många tekniska problem att definiera de inkommande studenterna är det viktigt att ett mer systematiskt försök görs även här. Ambitionen är att utifrån de uppbyggda databaserna säga något om de övergripande strömmarna i relation till större historiska skeden. På så sätt kan vi besvara frågor som vilken betydelse inträdet inom EU haft för inflödet av internationella studenter och om vikten av redan etablerade kontaktnät.

III.b Stipendiaterna

Vi har inom ramen för projektet Transnationella strategier inom den högre utbildningen kunnat konstatera att historiskt sett har organisationer som Sverige-Amerika Stiftelsen spelat en avgörande roll för att skicka svenskar över Atlanten. Vi vill nu undersöka vilken roll Svenska Institutet haft för att utländska studenter som vill läsa i Sverige. Varifrån har de kommit, vilka ämnen har de studerat och vid vilka lärosäten har de legat? Och hur har detta förändrats över åren? Vi har varit i kontakt med Svenska Institutet och det föreligger goda möjligheter att bygga upp en databas över inkommande stipendiater över åren.

III.c Studenterna

Undersökningen kommer att baseras på främst intervjuer med inkommande studenter. Tanken är att intervjuerna ska komplettera och fördjupa resultaten från de andra delstudierna. Vi avser alltså att intervjua studenter som läser på lärosäten och utbildningar som analyseras i delstudie II.a och som läser på de mastersprogram som studeras i delstudie II.c. Av intresse för undersökningarna är att undersöka hur studenterna resonerar om sina studier i Sverige, varför man valt att läsa i Sverige, varför aktuellt ämne och lärosäte, och vilka andra alternativ man har övervägt och sökt. Det finns även möjligheter att analysera material som samlas in för administrativa ändamål. Bland annat har Stockholms universitet aviserat möjligheter till samarbete kring pågående enkätundersökningar. Likaså planerar Högskoleverket en mycket omfattande enkätundersökning av inkommande studenter och där det finns möjlighet att ingå i analysgruppen.

©-2007. SEC/UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, 750 02 Uppsala
Uppdaterad | Updated: 2011-04-15 
Informationsansvarig | Responsible for content: mikael.borjesson@edu.uu.se
URL: <http://www.skeptron.uu.se/mb/>