EDU
SEC
SEC Forskning

Skolans kungsväg:
Hem
Kalendarium
Delstudier
Texter

Skolans kungsväg

Det naturvetenskapliga programmets plats i utbildningssystemet

 

Delstudier

De fyra delstudier som skisseras nedan är förankrade i den franska utbildnings- och kultursociologiska tradition som bygger Pierre Bourdieus och hans medarbetares arbeten.[1] Begrepp som kulturellt och ekonomiskt kapital, strategier, rum och fält kommer att vara centrala. Till skillnad från många tidigare undersökningar i forskningsgruppens regi kommer särskilt intresse att ägnas åt innehållsfrågor. Hur struktureras innehållet i NVNV, hur många timmar ägnas åt olika kurser, hur presenteras innehållet i kurserna, hur uppfattar eleverna detta? Med andra ord ska mer uppmärksamhet ägnas åt mentala strukturer, upplevda hierarkier mellan utbildningar och mellan ämnen, syn på pedagogik och skolframgång etc., medan våra tidigare studier oftast fokuserat de objektiva strukturerna och i synnerhet frågan om vilka elever ur vilka sociala grupper som olika gymnasie- och högskoleutbildningar attraherar och repellerar.

Delstudierna är av två typer. Den första, baserad på statistiska analyser av samtliga elever i den svenska gymnasieskolan, skall spåra utvecklingen på nationell nivå. Den andra (som främst är historiskt inriktad), den tredje (baserad på analyser av lärare) och den fjärde delstudien (med fokus på elever och deras föräldrar) utgör fallstudier av förhållandena vid utvalda skolor i Storstockholm, Uppsala och Gävle. Vi skall med ledning av de statistiska analyserna välja skolor som ter sig särskilt intressanta med avseende på de positioner de intar i rummet av gymnasieutbildningar och hur de utnyttjas i sociala gruppers utbildnings- och reproduktionsstrategier. Vi skall fokusera NV men även göra andra utbildningar vid samma skolor till föremål för undersökningar – dessa kommer att fungera som kontrastvätska som ger NV skarpare konturer.

 

Delstudie 1. Registeranalyser av sociala gruppers utbildningsstrategier

Vi skall utgå från våra befintliga register byggda på data från SCB som vi inom ramen för det föreslagna projektet ämnar komplettera och uppdatera.[2] Registren är lämpade för i huvudsak två typer av analyser:

(1) Analyser av rum av utbildningar, exempelvis samtliga högskoleutbildningar i Sverige eller de olika gymnasieutbildningarna i en region. Detta grepp har senast använts i de två VR-finansierade projekten Kampen om studenterna och Gymnasieskolan som konkurrensfält, båda med projektperioden 2002-2004.

(2) Analyser av sociala gruppers utbildningsstrategier, exempelvis analyser av samtliga elever som går ut grundskolan ett givet år. Tanken är att studera banorna genom utbildningsväsendet för olika slag av elever, med olika egenskaper och tillgångar (socialt ursprung, skolmeriter, kön, nationell härkomst). I det här föreslagna projektet skall vi främst anlägga det sist nämnda perspektivet. Därmed slår vi in på delvis nya vägar.

Detta studium av hur olika sociala grupper använder eller inte använder NV skall ske i tre steg. Först undersöker vi hur barn ur olika sociala grupper uppdelade på kön – läkardöttrar, läkarsöner, civilingenjörsdöttrar, civilingenjörssöner, etc – fördelar sig på olika typer av gymnasieutbildningar och framför allt på NV-utbildningar, samt deras vägar genom utbildningssystemets tidigare nivåer: olika typer av grundskolor, kommunala eller privata, grundskolebetyg, val av ytterligare språk utöver engelska, m.m. Vi vill ha svar på frågor såsom huruvida val av allmän matematik (på den tid då kurserna var delade) i grundskolan ger lägre sannolikhet att hamna på NVNA, allt annat lika, eller hur avgörande medelbetyget från grundskolan är för val av naturvetenskapliga utbildningar. Det andra steget innebär analyser av de utbildningshorisonter som NV och dess grenar/inriktningar öppnar och hur dessa skiljer sig från andra program, i synnerhet det tekniska. Slutligen kommer vi att med hjälp av våra data från några av de mest prestigefyllda högskoleutbildningarna studera vilka av deras studenter som kommer från NV och dessas tidigare studiebana i övrigt.

Eftersom registren efter den planerade kompletteringen kommer att omfatta data från perioden 1988-2005, blir vi i stånd att analysera den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen i förhållande till andra utbildningar såväl före som efter gymnasiereformen i början av 1990-talet. Särskilt intressanta blir förmodligen undersökningarna av vad införandet av Teknikprogrammet jämte de två nya NV-inriktningarna, NVMD (matematik och data) och NVMV (miljövård), inneburit för rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Vidare kommer geografiska aspekter att vävas in i analyserna. Finns det geografiska skillnader i rekryteringen till olika naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna i en viss region och hur kan dessa i så fall förstås? Och omvänt, har NVNV olika social betydelse beroende på region? Är värderingen högre i en stad som Uppsala, dominerad av akademiska eliter, än i Stockholms norra förorter där ekonomiska eliter är mest framträdande?

 

Delstudie 2. Från latin till naturvetenskap

För att förstå matematikens och naturvetenskapernas position som gymnasieskolans mest prestigefyllda ämnen krävs även mer kunskap kring dessa positioners historiska framväxt. Denna delstudie kommer att ta utgångspunkt i det faktum att ända fram till senare hälften av 1800-talet utgjorde latinstudier skolväsendets kungsväg. Latinet hade redan under 1600-talet funnit sin plats inom det ”ecklesiastiska komplex” som formades av kyrka, skola och universitet.[3] Det var mot bakgrund av denna etablerade ordning som 1800-talets utbildningsdebatt blev en kamp mellan dem som försvarade latinets ställning och dem som ville ge utrymme åt realia.[4] Av särskilt intresse för det planerade projektet är det faktum att även om kampen om skolans innehåll fördes inom politiken och idédebatten var föräldrarnas skolval en synnerligen viktig faktor för att definiera skolmässig briljans. Trots en rad försök att höja realämnenas anseende dröjde det länge innan samhällets övre skikt vågade låta sina barn byta latinet mot matematik och naturvetenskap.[5] Denna nära koppling mellan utbildningsval och skolutveckling har uppmärksammats i internationell utbildningshistorisk forskning[6] men endast sparsamt berörts i studier av svenska förhållanden.[7]

Mycket återstår att göra på detta område, särskilt när det gäller hur det förändrade skollandskapet tog sig ut i praktiken. Vi skall närstudera några tongivande skolor i Stockholm, Uppsala och Gävle. Utgångspunkten blir elevrekryteringen, men även sådant som förändringar i lärarkårens sammansättning och utbildningsinnehållet skall behandlas så långt källorna tillåter. Låt oss som ett enda exempel nämna en planerad studie av Vasaskolan i Gävle, ett väletablerat latinläroverk som på 1830-talet utmanades i och med att grundandet av elementarläroverket Athenaeum (1843-1859) där naturvetenskap och matematik skulle ges större utrymme. Här ställs mot varandra olika intressen i staden som inte bara gällde skola och utbildning utan även samhällsutvecklingen i stort. En annan utmaning var den flickskola som fanns i Gävle ända till 1960-talet och som även den lade vikt vid både språkstudier och naturvetenskap. Av särskilt intresse blir här en närmare studie av skillnader i synen på pojkars och flickors undervisning.[8] I dag kommer utmaningarna från friskolor som är i färd med att etableras i regionen. Vårt syfte är att förstå Vasaskolan och dess alltjämt dominerande ställning i ljuset av dess relationer till sådana konkurrerande positioner och ställningstaganden.

 

Delstudie 3. En beprövad pedagogik? Lärarna på det naturvetenskapliga programmet

Sedan gammalt har läroverks- och gymnasielärare varit starkt förankrade i sina ämnen, vilket också skänkt dem legitimitet i och utanför skolväsendet. Auktoriteten var beroende av den institutionella inramning vari läraren utbildades och verkade. Dagens gymnasielärare har svårare att lita till det slaget av legitimitet. Det kan tänkas att NV blivit ett reservat där den skolmässiga briljansen låter sig definieras på mer traditionellt vis, vilket kan tänkas locka vissa lärare: För att få veta mer måste vi ta reda på vilka som undervisar på NV och hur vägen dit ser ut. Utmärks lärarna vid NV av särskilda utbildningskarriärer? Har de andra arbetsvillkor, högre lön eller mer att säga till inom kollegiet? Hur uppfattar de skolframgång och vilka undervisningstraditioner förvaltar de? Hur ser de på NVs innehåll, balansen mellan ämnen, svårighetsgraden i kurserna, elevernas förkunskaper, förmågor och framtidsmöjligheter? Hur betraktar de NV-elever i relation till elever på andra program? Underlaget för delstudien består i första hand av intervjuer med lärare vid skolor i Stockholm, Uppsala och Gävle.

 

Delstudie 4. Natur och kultur. Elevers skolstrategier och syn på briljans

Syftet är här en fördjupad förståelse av de utbildningsstrategier som elever och indirekt deras föräldrar utvecklar för att nå utbildningsbanor som ger hög avkastning. Intervjuer med elever, främst från naturvetenskapliga utbildningar vid traditionella läroverk eller vid friskolor med anciennitet, skall koncentreras till hur de uppfattar skolmässig briljans. Vilka inriktningar på NV lockar dem? Hur värderas de olika ämnena? Hur betraktar de kursinnehållet och undervisningsmetoderna? Hur ser de på andra gymnasieprogram och på de elever som befolkar dessa? Vad vill de använda sin utbildning till? Vilken vikt lägger de vid skolframgångar, vilka alternativa värdehierarkier finns vid sidan av de skolmässiga? Dock skall vi inte nöja oss med att intervjua elever eftersom, särskilt bland de mest bemedlade, investering i utbildning är en familjeangelägenhet.[9] Det är därför motiverat att fråga föräldrar om den vikt de tilldelar skolan och deras hållning till sådant som läxor, betyg, lärarens kunskaper, val av kurser osv, och till investeringar vid sidan om skolarbetet: fritiden, aktiviteter med familjen, utlandsvistelser etc. Finns det skillnader mellan hur modern och fadern engagerar sig i barnens skolgång och i så fall med vilka konsekvenser för sönerna och för döttrarna?[10]

Som en pendang till undersökningen av NV-elevers utbildningsstrategier och syn på briljans avser vi att studera de de områden inom högskolevärlden där det är sannolikt att de en dag hamnar. Som underlag finns här en enkätundersökning som SEC genomfört under 2004/2005 och som bl.a. ger information om hur studenter på prestigeutbildningar som civilekonomprogrammet på Handelshögskolan i Stockholm, läkarutbildningen vid Karolinska institutet, teknisk fysik och arkitektur vid Kungl. tekniska högskolan, Teaterhögskolan, Konstfack samt pol. mag.-utbildningen, juristutbildningen, teknisk fysik, och läkarutbildningen vid Uppsala universitet förhåller sig till vad som viktigt i undervisningen, hur antagningen bör gå till, självskattad tid för studier, extramurala aktiviteter och kulturella preferenser.

  

©-2007. SEC/UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, 750 02 Uppsala
Uppdaterad | Updated: 2006-09-05 
Informationsansvarig | Responsible for content: mikael.borjesson@edu.uu.se
URL: <http://www.skeptron.uu.se/mikaelb/>