SEC
Mikael Börjesson

Transnat. strategies:
Home
Calendar
Studies (in Swedish)
Texts 

En francais
Sommaire
Études

Transnational Strategies within Higher Education

Studies

(IN SWEDISH)

I. Svenska studenter på den transnationella utbildningsmarknaden

Denna delstudie avser studera hur svenska studenter orienterar sig mot utlandet. SEC har från SCB beställt ett omfattande dataregister över samtliga studenter i svensk högskola och samtliga svenska studenter som läser utomlands med studiemedel 1991-2005 (se nedan för en vidare beskrivning). Tre huvudsakliga typer av studier förutses.

En översiktlig analys av globala flöden av studenter är nödvändig för att förstå det kraftfält de svenska studenterna orienterar sig inom. Denna studie kommer att baseras på statistik från OECD, UNESCO samt nationella organ över både internationella och inhemska studenter. Syftet är att studera såväl flöden mellan länder som de nationella strukturerna och de internationella studenternas plats inom dessa. Genom analyser av studentströmmarna kan relationerna mellan länderna avtäckas, vilka är de viktigaste importörerna och exportörerna av studenter och av utbildning? En studie av denna karaktär kan av förklarliga skäl inte bli alltför detaljerad, men det är av stor vikt att få fatt i de övergripande strukturerna och tendenserna. Ett speciellt intresse kommer att ägnas åt USA och Frankrike. USA är intressant för att landet intar den ledande positionen på den transnationella utbildningsmarknaden, medan Frankrike är ett traditionellt sett betydande utbildningsland, framför allt för vissa geografiska områden som Nordafrika och inom vissa discipliner som litteratur och filosofi, som har tappat en del av sin ställning och halkat efter i den globala konkurrensen.[1] För dessa länder kommer mer precisa analyser att göras. Det finns exempelvis uppgifter om rekrytering av utländska studenter till franska Grandes Écoles som kan granskas ytterligare och ställas mot rekrytering till amerikanska och brittiska elitinstitutioner.

Beträffande de svenska studenterna är avsikten att studera flödena från Sverige till utlandet. Vi vet sedan tidigare att USA intar en dominerande position även för svenska studenter, men att denna position nu utmanas av andra länder och geografiska områden.[2] Är det så att USA tappar på alla fronter eller är det inom vissa specifika områden som tappet sker medan andra ökar i attraktivitet? Och minst lika viktigt är att studera hur olika sociala grupper fördelar sig över länder, geografiska områden och ämnen. Finns det tydliga sociala skiktningar i rekryteringen till olika länder och ämnen, och skiljer sig dessa från svenska förhållanden?

I och med att CSN:s register även innehåller information om vilka skolor de svenska studenterna läser vid möjliggörs detaljerade studier av hur sociala grupper fördelar sig på olika typer av skolor. Detta är av största intresse eftersom skillnaderna mellan olika skolor är betydligt större i utlandet än i Sverige. Ta till exempel den enorma amerikanska utbildningsmarknaden med å ena sidan världsledande universitet som Harvard, Yale och Berkeley och å andra sidan en uppsjö community colleges och små privata college som svårligen skulle erhålla högskolestatus i Sverige. Eller ta det franska tudelade systemet med Grandes Écoles vars omfattande resurser och hårt selekterade studenter står i allt klarare kontrast till universiteten som blivit allt mer av utbildningsfabriker med ständigt krympande tillgångar.

Korrespondensanalys kommer att bli ett centralt statistiskt redskap för flera av analyserna.

II. Transnationella tillgångar och fältet av elitutbildningar i Sverige

Delstudien fokuserar de transnationella och nationella tillgångar som studenter vid ett antal svenska s.k. prestigeutbildningar besitter. Det empiriska underlaget till studien utgörs av den enkätundersökning som SEC genomfört 2004-2006 i framför allt Stockholm-Uppsala-regionen.[3] Bland de utbildningar som ingår finns flera av de mest dominerande utbildningarna inom det svenska högskolefältet (se vidare nedan).

Tanken med delstudien är att få fatt på vad studenterna på dessa utbildningar besitter för tillgångar. Fokus ligger här på nationella och transnationella tillgångar. Till den senare kategorin kan vi räkna språkliga kompetenser, erfarenheter av resor, arbete och studier utomlands. Centralt är att undersöka skillnader dels inom olika studentgrupper (vilka skillnader finns exempelvis mellan ekonomistudenter på Handelshögskolan och finns det mönster i hur man orienterar sig mot framtiden i relation till vilka tillgångar man bär med sig?), dels mellan olika studentgrupper (har de som läser vid Handelshögskolan mer av transnationella tillgångar än de som läser läkarutbildningen vid Karolinska institutet, eller har de tillgångar av andra slag?). Annorlunda uttryckt, finns det olika modeller för ”internationella” investeringar och råder det någon kamp om definitionen av innebörden av ”internationella” tillgångar? Även i denna undersökning kommer korrespondensanalys att vara ett viktigt instrument för att kartlägga studenternas tillgångar. Delstudien kommer även att omfatta en serie intervjuer med studenter.

III. Svenska stipendiater i västerled i historisk belysning

Fram till 1989 var det svårt att få studiemedel för utlandsstudier. Trots detta förekom det att svenskar läste utomlands. Centrala aktörer i finansieringen var organisationer som Sverige-Amerika Stiftelsen, Fulbright-kommissionen och Svenska institutet. Framför allt har dessa organisationer varit viktiga för att öppna dörrarna västerut. Denna typ av organisationer och deras betydelse för internationalisering av högre utbildning har studerats i andra länder,[4] men få studier finns om svenska förhållanden.[5]

Amerikansk utbildning har under 1900-talet kommit att inta en helt dominerande ställning på den högre utbildningsmarknaden. Även för Sveriges del utgör USA det viktigaste målet för utlandsstudier. I denna delstudie ges en historisk bakgrundsanalys av de akademiska relationerna mellan Sverige och USA under 1900-talet, med fokus på volym, orsaker och effekter.[6] Det amerikanska utbildningsväsendet har varit uppmärksammat i Sverige som förebild och inspirationskälla alltsedan reformpedagogen P.A. Siljeströms amerikanska resa i mitten av 1850-talet. Efter första världskrigets slut blev USA och amerikanska universitet gradvis också alltmer betydande som en destination för svenska studenter och forskare. Den svenska studentmigrationen till USA ökade märkbart under årtiondena efter andra världskriget, för att nå sin högsta nivå under 1990-talet. En viss avmattning kan skönjas in på 2000-talet.

Följande frågeställningar står i centrum för undersökningen.

1.      Hur har omfattningen av den akademiska migrationen från Sverige till USA utvecklats under 1900-talet? Här ägnas uppmärksamhet åt volym, nivåer (grundnivå, Ph.D.-nivå och post-doc), och ämnesinriktning.

2.      Vilka har orsakerna varit? Här diskuteras varför USA etablerade sig som ett så starkt mottagarland och hur variationerna inom ämnesinriktningarna kan förklaras.

3.      Vilka har effekterna på Sverige varit? Hur ser amerikaresenärernas vidare karriärer efter hemkomsten till Sverige ut? Vilken roll spelade den amerikanska erfarenheten? Finns variationer mellan ämnesinriktningar och karriärval? Dessutom ägnas uppmärksamhet åt huruvida de svenska studenterna har stannat kvar i USA och de omständigheter som har styrt sådana val.

Det historiska perspektivet är centralt för hela delstudien, vilket betyder att förändringar och förskjutningar i det svenska akademiska förhållandet till USA blir speciellt intressanta.

Två organisationer har spelat speciellt stor roll för att underlätta den akademiska migrationen mellan de två länderna – Sverige-Amerika Stiftelsen, som grundades 1919, och Fulbright-kommissionen, vilken etablerades 1952. Arkivmaterial från dessa institutioner är centrala källor för analysen. Även material från Svenska institutet kommer att användas.

En parallell studie planeras undersöka den franska organisationen, Alliance Française (AF). Organisationen bildades 1883 som ”Association nationale pour la propagation de la langue française dans les colonies et à l’étranger”. I dag utgör AF ett nätverk av över tusen föreningar i totalt 130 länder. Målsättningen är fortfarande att stärka franska språkets ställning och sprida fransk kultur i utlandet. Föreningarna som ingår i nätverket lyder under respektive lands lagstiftning, men är samtidigt anslutna till Frankrikes utrikesministerium och utbildningsministerium, som skickar ut personal över världen för att arbeta på chefspositioner inom AF. Undersökning av franska expatrierade tjänstemän inom AF har som mål att studera de specifika transnationella investeringar som görs av kulturella fraktioner inom medelklassen. Dessa strategier kan kontrasteras mot dem som utvecklas av ekonomiska fraktioner.[7]

De kulturella grupperna inom AF förändrar sin ställning i grunden – grundskolläraren i en mindre ort i Frankrike blir statens utsända representant i utlandet. Men befordringen vilar på ostadig grund. Den resulterar inte i någon reell förändring av tjänstegrad inom statsadministrationen och villkoren för tjänstgöringen är mycket beroende av individernas f����������rhandlingsförmåga. Undersökningen ger således möjlighet att studera utlandstjänstgöringen inom AF som en strategi för social mobilitet genom förmerande av kulturella tillgångar för grupper som starkt vilar på just dessa resurser. Frågan är vad den internationella posteringen förmår tillföra de expatrierade grupperna i termer av symboliska tillgångar och andra kapitalarter. Till grund för studien ligger statistiska data över personal vid AF, intervjuer med tjänstemän som återvänt till Frankrike, samt en etnografisk studie av tjänstemän inom AF i Mexiko.

IV. Transnationella insatsers betydelse för inträde och karriärer på sociala fält

Den svenska litteraturkritikens fält och resenärens bagage

Hösten 2005 fördes på Dagens Nyheters kultursidor en debatt om den humanistiska forskningens tillstånd i Sverige. Nyckelord i debatten var globalisering och internationalisering som nästan genomgående ställdes mot det nationella i betydelsen ålderdomlig provinsialism, som i uttrycket ”gammal svenskhet”. Ståndpunkterna visade sig ganska väl följa de specifika transnationella investeringar debattörerna själva gjort. Det vill säga att i debatten om globalisering och humaniora är värdet av transnationella investeringar något som står på spel både i det som sägs och i frågan om talarnas auktoritet. Slående var också att debatten fördes nästan uteslutande av litteraturvetare, som därmed tog på sig att representera humaniora i stort. Höstens debatt belyser sålunda en pregnant koppling mellan litteraturvetenskapens roll inom humanistisk forskning och kampen om värdet av transnationella utbildningserfarenheter.

Vi föreslår en delstudie som empiriskt undersöker vilken betydelse internationella utbildningserfarenheter, och i synnerhet vistelser vid amerikanska och franska lärosäten, har och har haft för ett nationellt fält, här litteraturvetenskaplig forskning och kritik i Sverige.[8] Undersökningen görs som en prosopografisk studie av agenter inom litteraturkritikens fält från 1980 till 2000.[9] Fokus kommer att ligga på de litteraturvetare och kritiker som i sin bildningsgång har tillbringat en termin eller mer vid ett utländskt universitet, men den större population som har en renodlat inhemsk utbildningsgång inkluderas för att göra möjlig en jämförelse av positioner och banor inom fältet.[10]

Förutom den jämförande analysen av positioner och banor kommer delstudien att inrymma en analys av de ståndpunkter litteraturkritikerna intar. En viktig källa för denna analys är den akademiska avhandlingen med dess förord, ”acknowledgements” och i förekommande fall index. Är det så att litteraturvetare som vistats i USA för in nya citeringsrum i den svenska forskningen? Sprids dessa nya referensramar till andra litteraturvetare?

Undersökningen drivs alltså dels av frågor som rör forskningens innehåll, dels frågor om hur enskilda individer och institutioner förhåller sig till det nya kapital som förs in. Hur värderas utlandserfarenheten vid hemkomsten? Har hela institutioner som präglas av regelbundet internationellt utbyte en annorlunda forskningsprofil än andra? Är utlandsinvesteringarna främst ett sätt att positionera sig hemma eller en väg ut till en transnationell litteraturvetarmarknad? Vad händer med en inhemsk litteraturvetenskaplig tradition när forskare gått genom det ”internationella” teoribadet? Frågan om hur pass ”svensk” litteraturkritiken i Sverige är kan också ställas. Kan vi tala om ett autonomt svenskt fält för litteraturkritik, eller har vi att göra med en del av ett större internationellt fält?[11]

Investeringar i forskning och utbildning inom mänskliga rättighetsfältet i Europa

Denna undersökning kommer att utgå från ett datamaterial som dels sammanställts inom ramen för ett avhandlingsarbete om framväxten av mänskliga rättigheter och transformeringar av europeiska stater efter andra världskriget,[12] dels samlas in i ett pågående projekt om mänskliga rättigheters ställning i Europa. Tanken är att analysera betydelsen av investeringar i forskning och högre utbildning för strukturerande och ”stabiliserandet” av ett transnationellt fält, här för mänskliga rättigheter i Europa, framför allt med fokus på de nordiska länderna (endast Sverige, Danmark och Norge), Frankrike och Storbritannien. Dessa länder är intressanta att studera närmare i och med att etableringen av mänskliga rättigheter är starkt kopplad till omfattande satsningar inom just utbildningsområdet med etablerandet av specialiserade centra för mänskliga rättigheter. I Skandinavien finns exempelvis Danish Centre for Human Rights, Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law vid Lunds Universitet och Norwegian Human Rights Institute, som alla betytt mycket för konsolideringen av fältet av mänskliga rättigheter.

 

©-2007. SEC/UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, 750 02 Uppsala
Uppdaterad | Updated: 2006-09-05 
Informationsansvarig | Responsible for content: mikael.borjesson@edu.uu.se
URL: <http://www.skeptron.uu.se/mb/>