<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-peddvt03.htm>
D-studierna i pedagogik består av 10 kurspoäng (Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning, fördjupningskurs) samt 10 poäng uppsatsarbete.
Två alternativ finns för D-studerande som väljer varianten "Utbildning och kultur":
Vid behov kan vi skräddarsy någon annan lösning.
Om du har frågor kontakta Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se> eller Donald Broady <broady@nada.kth.se>.
Kursledn. för Pedagogik D, varianten "Utbildning
och kultur": Donald Broady <broady@nada.kth.se>
i samarbete med Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>
Examinator: Donald Broady
<broady@nada.kth.se>
Admin.:
Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>,
ILU, rum 3256, tel 018-4712455. Postadress:
SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
Kursstart torsdagen den 27 januari kl 16.30, sal 1223, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta <http://www.skeptron.uu.se/broady/images/kartamedilu.gif>.
Förslag till uppsatsämnen, se
Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i anslutning till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen.htm>
Förslag till ämnen för C- och
D-uppsatser i anslutning till forskningsgruppen Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (STEP)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/step-uppsatsamnen>
Tanken är att de C- och D-studenter som läser varianten "Utbildning och kultur" skall ha kontakt med forskningsgrupperna SEC (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/> och STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy) <http://130.238.25.247/ilu_portal/externt/forskning/STEP/index.htm>.
I normalfallet skriver ni uppsatser i anslutning till arbetet inom dessa grupper och har handledare därifrån. Ni är välkomna att delta i gruppernas seminarier.
SEC-seminarerna annonseras på sidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-03.htm. Om du har frågor skriv en rad till Donald Broady <broady@nada.kth.se> eller Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.
För information om STEP-seminarierna kontakta Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>, Eva Forsberg <eva.forsberg@ilu.uu.se> eller Henrik Román <henrik.roman@ilu.uu.se>.
(Obs. kursplanen nedan gäller läskurs, dvs den som vill läsa in litteraturen på egen hand. Du som inte väljer läskurs kan i stället följa seminarierna inom kursen Pedagogik C (se kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm>) och läsa den litteraturen som hör dit och tillgodräkna dig alltsammans på D-nivån)
VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH METODER INOM UTBILDNINGSFORSKNING. FÖRDJUPNINGSKURS. PEDAGOGIK D1, 10 poäng
TRADITIONS AND METHODS IN EDUCATIONAL RESEARCH. ADVANCED COURSE. EDUCATION, 15 ECTS-credits
Kurskod: 4LU327
1 BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en fristående kurs på D-nivå och ingår i utbildningen för magisterexamen.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning
2 SYFTE
De studerande skall fördjupa sina kunskaper inom valda forskningsområden som grund för ett självständigt valt vetenskapligt arbete.
3 INNEHÅLL
Innehållet i kursen består av delkurser som var och en omfattar 5 poäng. Delkurserna är så upplagda att de kan studeras oberoende av varandra. Kursdeltagaren väljer två av följande delkurser:
Didaktik I, 5 poäng
De studerande skall skaffa sig en orientering om didaktiska och pragmatiska perspektiv på lärande och socialisation. Kursen har följande innehåll:
Didaktik II: Ämnesdidaktik, 5 poäng
De studerande skall utveckla och fördjupa sina kunskaper i didaktik inriktat mot ett specifikt skolämne som grund för ett självständigt valt vetenskapligt arbete. Kursen har följande innehåll:
Education and Democracy: A European perspective, 5 poäng
– Knowledge of the main traditions in the field of educational theory with respect to the relationship between education and democracy
– Knowledge of central theoretical problems with respect to theories about education and democracy (and their mutual relationship), especially from a postmodern perspective
– Understanding of the specific character of the problems concerning education and democracy in the current European, liberal-democratic situation
– Ability to analyze aspects of current national developments with respect to education and democracy
The central theme of the course concerns the relationship between education and democracy. The main question is, how this relationship can be adequately articulated from a theoretical/philosophical point of view, and what kind of implications follow for the practice of education and schooling. This question is adressed against the background of two developments: the increasing pluralization of Western liberal democracies ("multiculturalism"), and the decrease of the power of integrating, normative frameworks ("postmodernism"). The main focus is on developments in the current European context, with special attention to two countries with a history as a strong Welfare state, viz., Sweden and the Netherlands.
Lärares arbete - vetenskapliga traditioner II, 5 poäng
Den studerande skall genom kursen få fördjupad inblick i aktuell forskning om lärares arbete. Härvid skall den studerande utveckla sin förmåga att kritiskt granska särskilt aktuella avhandlingar utifrån olika aspekter. Utifrån denna granskning skall den studerande själv formulera ett forskningsproblem som utgör bakgrundskapitlet i D-uppsatsen.
Utifrån aktuell forskning och aktuella avhandlingar behandlas:
– forskningstraditioner
– vetenskapsteoretiska problem
– problemformulering
– metodologiska ansatser
– datainsamling
– analys
– forskningsöverväganden, särskilt forskningsetiska problem
– dokumentation
– formulering av eget forskningsproblem
Lärares arbete - forskningsmetoder II, 5 poäng
Den studerande skall i kursen fördjupa kunskaper om forskningsprocessen. möjlighet till specialisering, t ex inom aktionsforskning eller fallstudier skall finnas. Den studerande skall utveckla sina färdigheter att arbeta utifrån ett forskningsproblem genom att praktiskt pröva olika metoder för insamling, analys och dokumentation av data. Den studerande skall redovisa resultatet i form av ett metodkapitel i D-uppsatsen
Utifrån ett valt forskningsproblem skall den studerande arbeta med
– principer för aktionsforskning eller fallstudier
– olika datainsamlingsmetoder
– olika analysansatser
– rapportskrivning
Samtalsprocesser i pedagogiskt arbete, 5 poäng
De studerande skall fördjupa sina kunskaper om kommunikation ansikte mot ansikte i olika institutionella sammanhang med fokus på professionella samtalsprocesser i pedagogiskt arbete. De skall förvärva insikter om dessa samtalsprocesser i olika perspektiv samt utveckla sin förmåga att på vetenskaplig grund analysera samtalsprocesser i relation till olika typer av förutsättningar. Kursen har följande innehåll:
Kommunikation ansikte mot ansikte i olika institutionella sammanhang
Forskning om samtalsprocesser i pedagogiskt arbete
Olika perspektiv, från monologism till dialogism, på forskning om professionella samtalsprocesser diskuteras utifrån exempel från deltagarnas egna forskningsfält. Såväl etablerade traditioner inom forskning om institutionella samtalsprocesser som nyskrivna avhandlingar inom fältet behandlas.
Migration och antirasism, 5 poäng
De studerande skall förvärva kunskap om mångkulturella samhällen i Sverige och Europa, migrationhistoria med relevans för det svenska samhället samt om kulturbegreppet och utvecklandet av olika kulturer. Vidare skall de studerande inom kursen lära sig att utveckla strategier för att förebygga rasism och diskriminering samt förvärva kunskaper om planering och genomförande av antinazistisk undervisning. Kursen har följande innehåll:
– Migration och mångkulturella samhällen i Sverige och Europa
Orsaker till migration. Flyktingar och flyktingbarn. Barnkonventionen. Begreppet kultur. Människan, religionen och samhället. Social exkludering och inkludering
– Rasism och antirasism i Sverige och Europa
Rasismens historia. Strategier for antirasistisk undervisning
Flerspråkighet och utbildning, 5 poäng
De studerande skall förvärva ökad kunskap om strategier för att utveckla språk och identitet hos barn, om begreppet mångkulturell undervisning samt om planering och genomförande undervisning i mångkulturella klasser. Kursen har följande innehåll:
- Språk och utbildning av invandrare och minoriteter
- Flerspråkighet. Tvåspråkighet och utbildning av
minoriteter. Internationella erfarenheter av mångkulturella klasser
- Utbildning i mångkulturella samhällen
- Utbildningspolitik i relation till social klass, kön,
etnicitet och ras. Undervisning och lärande i den mångkulturella skolan
Digital litteratur på Internet, 5 poäng
De studerande skall förvärva grundläggande kunskap om hur Internet används för skapande och publicering av material för undervisnings- och forskningsändamål. De skall vidare få tillfälle att publicera material som de själva framställer. Tonvikt läggs vid principer för vetenskaplig digital publicering, i synnerhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Kursen har följande innehåll:
Kulturvetenskapliga traditioner II, 5 poäng
De studerande skall fördjupa sina kunskaper om centrala klassiska humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner och författarskap. Kursen har följande innehåll:
Kulturvetenskapliga metoder II, 5 poäng
De studerande skall fördjupa sin kännedom om humanistiska och samhällsvetenskapliga metodproblem, samt skaffa sig inblick i samhällsvetenskapliga observationstekniker, elementära statistiska tekniker och tekniker för hantering av skriftliga källor. Kursen har följande innehåll:
Kursen skall vara ett stöd när de studerande förbereder sig för att skriva D-uppsats.
4 UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, demonstrationer och/ eller självständiga arbetsuppgifter; alternativt läggs kursen upp som läskurs.
5 FÖRKUNSKAPSKRAV
Pedagogik 60 poäng
6 EXAMINATION
Examination sker genom bedömning av de muntliga och skriftliga uppgifter av olika slag som deltagarna föreläggs i de olika kurserna.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Studerande som har underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att genomgå förnyad examination för att få godkänt betyg.
7 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstarten skall betygsättande lärare alt lärarlaget efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
Litteraturlista till de valbara delkurserna "Kulturvetenskapliga traditioner II" (5 p), "Kulturvetenskapliga metoder II" (5 p) och "Flerspråkighet och utbildning" (5 p) inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. fördjupningskurs. Pedagogik D1", 10 poäng.
(Obs. litteraturlistorna nedan gäller D-studenter som väljer läskurs, dvs som vill läsa in litteraturen på egen hand. Du som inte väljer läskurs kan i stället följa seminarierna inom kursen Pedagogik C -- se kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm> -- och läsa den litteraturen som hör dit och tillgodräkna dig alltsammans på D-nivån.)
Kulturvetenskapliga traditioner II
Durkheim, Émile (1938). L´evolution pédagogique en France. Ed. Maurice Halbwachs. Paris: P.U.F. 2 uppl. 403 s. (Eng övers. The Evolution of Educational Thought. (1977). London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul.)
Mauss, Marcel (1925). "Essai sur le don. Forme et raison de l´échange dans les sociétés archaïques". I: Mauss,Marcel (1950). Sociologie et anthropologie. Paris: P.U.F., 7 uppl. 1980. s 143-279. 137 s.(Eng övers. The Gift. Forms and Functions of Exchange in Archaic Societies. (1954). London: Routledge & Kegan Paul. Sv övers. Gåvan. (1972). Uppsala: Argos Förlag.)
Weber, Max (1922). "Kapitel I. Sociologische Grundbegriffe". I: Weber, Max (1922). Wirtschaft und Gesellschaft. Grundriß der verstehenden Soziologie. Ed. Johannes Winckelmann. Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1972. s 1-30. 30 s. (Sv övers. "I. Sociologiska grundbegrepp". I: Weber, Max. Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder. (1983). Del I: Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos. s 3-40.)
Ytterligare något eller några klassiska verk som väljes i samråd med kursledningen. Ca 400 s.
Sammanlagt ca 1 000 sidor
Kulturvetenskapliga metoder II
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften nr 15, Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. 16 s.
Heiman, Gary W. Basic Statistics for the Behavioral Sciences. New York: Houghton, Miflin. 614 s.
Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof (1998). "Klasserumsforskning. En oversigt med fokus på interaktion og elever". I: Bjerg, Jens (red). (1998). Pædagogik - en grundbog til et fag. København: Hans Reizels Forlag s 224-257. 34 s. (Svensk utgåva på Liber Förlag.)
Østerberg, Dag (1977). Sosiologiens nøkkelbegreper og deres opprinnelse. Oslo: J. W. Cappelens Forlag. 139 s. (Sv övers. Sociologins nyckelbegrepp och deras ursprung. (1981). Göteborg: Bokförlaget Korpen.)
En doktorsavhandling i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne, ca 250 s.
Sammanlagt ca 1100 sidor
Flerspråkighet och utbildning
Fastställd 1999-10-08
LITTERATURLISTA FÖR KURSEN "FLERSPRÅKIGHET OCH UTBILDNING", 5 poäng
D-nivå
Axelsson, Monica (1999). Skolframgång och minoritetsstatus. Skolan – en kraft att räkna med. I Axelsson, Monica (red). Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Rinkeby: Rinkeby Språkforskningsinstitut. 25 s.
Cummins, Jim (1996). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education. 240 s.
Hyltenstam, Kenneth (red) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. 282 s.
Leung, Constant, Harris, Roxy & Rampton, Ben (1997). The Idealised Native Speaker, Reified Ethnicities, and Classroom Realities. Tesol quarterly, vol. 31, no 3. 17 s.
May, Stephen (1994). Making Multicultural Education Work . Clevedon: Multilingual Matters. 200 s.
Nieto, Sonia (1996). Affirming Diversity. The Sociopolitical Context of Multicultural Education. New York: Longman. 392 s.
Wong Fillmore, Lily (1991). When learning a second language means losing the first. Early Childhood Research Quarterly, 6. 20 s.
Sammanlagt 1176 sidor
Varje deltagare skall för varje delkurs à 5 poäng lämna in en examinationsuppgift där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet.
I den avslutande examinationsuppgiften skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor, något mer om du genomför kursen som läskurs. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. En lämplig utgångspunkt kan vara de samhällsvetenskapens "eviga frågor" som finns i slutet av häftet Läsestycken för samhällsvetare. Nedan på denna sida finns ett utdrag som innehåller dessa eviga frågor. Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text där frågorna diskuteras. Examinationsuppgiften kan exempelvis handla om hur man inom olika forskningstraditioner hanterar frågor om individ kontra social system eller frågor om intentionsförklaringar kontra orsaksförklaringar. Utnyttja kurslitteraturen för att skaffa dig en överblick över forskningstraditioner, och även den litteratur ni hittat på egen hand - men med förstånd. Det finns för många usla introduktioner, välj helst originallitteratur i den mån ni hinner med mer än kurslitteraturen.
Utöver de slutliga examinationsuppgifterna skall deltagarna under hand skicka in preliminära texter till kursens webbplattform. Dessa texter kan så småningom utgör underlag för
de slutliga examinationsuppgifterna./Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga
frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
· praktisk kunskap vs teoretisk
· kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
· förhållandet mellan individ och samhälle
· metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
· förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
· olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
· vad håller ihop ett samhälle?
· evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
· förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
· storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
· kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
· det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
· förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
· verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
· samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-peddvt03.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011
