<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/mod_95-intro.htm>
Det f�ljande �r en fullst�ndig HTML-version
av:
Moderna l�romedel f�r 1870-talet. F�rteckning �ver
Statens exposition av undervisningsmateriel.
Utg. Boel Englund, Eva Trotzig, Donald Broady.
Meddelanden fr�n Forum f�r pedagogisk historia 3, Juni 1995 (99
sidor).
ISSN 1102-402X. ISBN 91-7656-325-1.
Statens exposition av undervisningsmateriel �ppades f�r allm�nheten h�sten 1877 och fanns under de f�ljande trettio �ren tillg�nglig p� folkskoll�rarinneseminariet i Stockholm. Syftet var att st�lla ut tidsenliga och f�red�mliga skolb�cker och andra l�romedel, s�dana som borde anv�ndas i rikets folkskolor. H�r finns en fulltextversion av f�rteckningen �ver denna unika samling. I en inledning beskriver Boel Englund dess tillkomst och inneh�ll.
Samlingen �r ordnad i tre sk�p och 12 �mnesomr�den:
Moderna l�romedel f�r 1870-talet
F�rteckning �ver Statens exposition av undervisningsmateriel
utg. Boel Englund, Eva Trotzig, Donald Broady
Meddelanden fr�n Forum f�r pedagogisk historia, nr 3
Juni 1995
Forum f�r pedagogisk historia
L�rarh�gskolan
Box 34103
100 26 Stockholm
Tel vx 08-737 55 00
Forum f�r pedagogisk historia �r en arbetsgemenskap och en m�tesplats f�r historiskt intresserade utbildningsforskare, l�rare och studenter. Verksamheten har till syfte
Arbetet organiseras av en projektgrupp tillsatt av rektors�mbetet vid L�rarh�gskolan i Stockholm. Projektledare och vetenskaplig ledare �r Donald Broady. I projektgruppen ing�r vidare Lars Claesson, Kajsa Ohrlander, Kerstin Skog-�stlin, Eva Trotzig och Annika Ullman. Samordnare �r Ann Mari Flodin. Redakt�r f�r Meddelanden fr�n Forum f�r pedagogisk historia �r Boel Englund.
utg. Boel Englund, Eva Trotzig, Donald Broady
Meddelanden fr�n Forum f�r pedagogisk historia, nr 3
F�rsta upplagan juni 1995
Forum f�r pedagogisk historia, Stockholm, 1995
Distribution: HLS F�rlag, Box 34103, 100 26 Stockholm. Tel. 08-737 65 62. Fax 08-656 11 53. E-post hls-forlag@lhs.se
ISSN 1102-402X
ISBN 91-7656-325-1
I de samlingar som Forum f�r pedagogisk historia st�ller i ordning f�r forsknings�ndam�l ing�r tre h�ga boksk�p fr�n andra h�lften av 1800-talet fyllda med b�cker fr�n samma tid. Sk�pen och b�ckerna �verl�mnades fr�n Svenska skolmus�et till L�rarh�gskolan i samband med mus�ets nedl�ggning och mycket l�nge blev de st�ende i en korridor. Ett litet textat pappstycke angav deras ursprung: "F�reslaget seminariebibliotek enligt Statens exposition � folkskoll�rarinneseminariet i Stockholm p� 1870-talet". �r 1990 uppm�rksammade Eva Trotzig, som d� var chefsbibliotekarie vid L�rarh�gskolan, samlingen och dess v�rde och inledde det arbete med att f�rteckna den som nu fullf�ljts.
Uppgiften att det r�rde sig om ett m�nsterbibliotek f�r seminarier har vid n�rmare granskning visat sig vara missvisande. Bakom glasd�rrarna finner man biblar och katekeser, historie-, geografi- och naturkunskapsb�cker, reseskildringar, ber�ttelser f�r barn, handb�cker om jordbruk och skogsv�rd, �rg�ngar av Tidning f�r folkskolan och mycket annat. Men det som finns i sk�pen �r just de b�cker som, tillsammans med andra l�romedel och skolutrustning, fanns utst�llda p� folkskoll�rarinneseminariet i Stockholm fr�n 1877 och trettio �r fram�ver under namnet Statens utst�llning av skol- och undervisningsmateriel. P� 1860- och 70-talet fanns det relativt gott om l�rob�cker p� marknaden, men m�nga av dem var d�liga och de flesta skolor var ytterst d�ligt utrustade med undervisningsmateriel. Folkskoleinspekt�rerna tar g�ng p� g�ng upp l�romedelsbristen b�de i sina rapporter och vid inspekt�rsm�tena. Decennierna k�nnetecknas ocks� av statliga insatser f�r att s�ka r�da bot p� bristerna. Ett exempel �r utgivningen av L�sebok f�r folkskolan 1868, ett annat tillskapandet av m�jligheter f�r skolr�den att k�pa undervisningsmateriel till nedsatt pris genom statens f�rsorg. L�romedelsutst�llningen 1877 b�r allts� ses som ett inslag i en bredare statlig satsning p� att sprida k�nnedom om och f�rse folkskolorna med goda l�romedel — och boksamlingen kan b�st beskrivas som en upps�ttning moderna l�romedel f�r 1870-talet.
En f�rteckning �ver samlingens inneh�ll ges i denna skrift. Inledningsvis redog�r vi f�r dess historia och presenterar inneh�llet �versiktligt. Den historiska �versikten bygger till stor del p� egna unders�kningar i folkskoleseminariets arkiv i Stockholms stadsarkiv, men en hel del uppgifter �r ocks� h�mtade fr�n den lilla skriften Svenska skolmus�et 1908-1918 (1918), f�rfattad av Hjalmar Berg, mus�ets f�rest�ndare fr�n starten 1908 och fram till 1937.
Samlingens tillkomsthistoria �r t�mligen brokig. "Statens exposition av skolmateriel" �ppnades f�r allm�nheten h�sten 1877, men vid den tidpunkten hade en l�romedelssamling med det namnet funnits i �ver ett decennium. Den allra f�rsta grunden utgjordes av skolmateriel som botaniklektorn N. J. Andersson fr�n Nya elementarskolan hade k�pt in f�r statens r�kning vid sitt bes�k p� v�rldsutst�llningen i London 1862. Han ordnade materialet och ut�kade det med svenskt material, bland annat sina egna v�ggplanscher, och samlingen st�lldes ut i ett rum i Klara folkskola. Ganska snart flyttades den dock d�rifr�n, f�rst hem till folkskoleinspekt�ren C. J. Meijerberg och sedan till folkskoll�rarinneseminariet. �r 1872 anser seminariets rektor Fredrik Sandberg i sin �rsber�ttelse att samlingen, som under l�s�ret har blivit "ganska betydligt till�kad", inneh�ller "det mesta och b�sta som v�rt land i den v�gen har att uppvisa." �nd� bestod den d� bara av allt som allt 383 nummer — b�de b�cker och "�sk�dningsmateriel" — och n�rmare tv� tredjedelar utgjordes av engelskt material. Den utst�llning som blev offentlig 1877 omfattade n�stan 1 000 nummer.
St�rre delen av de l�romedel som st�lldes ut 1877 h�rstammade fr�n en annan v�rldsutst�llning: fr�n Sveriges avdelning p� v�rldsutst�llningen i Wien 1873, d�r ecklesiastikdepartementet st�llt ut skol- och undervisningsmateriel. N�r v�rldsutst�llningen var �ver och materialet hade skickats hem bad ecklesiastikminister Gunnar Wennerberg privat rektor Sandberg att ta hand om det tills vidare, eftersom departementet inte hade lyckats finna n�gon l�mplig lokal f�r en permanent utst�llning. Det lilla seminariet, vars lokaler dessutom var i mycket d�ligt skick, saknade resurser f�r att ta hand om materialet som ju inte bara utgjordes av b�cker, och tydligen blev l�rarna st�ende ouppackade i flera �r.
Folkskoll�rarinneseminariet l�g p� S�der, i Maria kronobr�nneris gamla lokaler. F�ljande beskrivning fr�n en kvinna som var elev vid b�rjan av 1870-talet ger en bild av milj�n och tiden:
Entr�n vid Bj�rng�rdsgatan bestod av ett l�gt, fult tv�v�ningshus utan all utsmyckning. Intr�dde man genom den stora ink�rsporten ... s�g man en stor, l�ngstr�ckt g�rd, omkring vilken en del fula, gr� byggnader grupperade sig... Icke ett gr�nt str� lyste upp gr�heten utom vid en l�rarebostad, som hade ett skuggande tr�d och m�jligen lite gr�nt framf�r. L�ngst ner p� den sluttande g�rden l�g ett env�ningshus med de tre klassrummen, ej varken h�ga eller stora f�r l�rjungeantalet... Fasth�ngt vid klassbyggnaden stod ett litet env�ningshus med l�rarebostad och p� vinden bostadsrum f�r ett par l�rarinnor. Ovanf�r detta lilla hus vidtog en st�rre byggnad, som inneh�ll b�nsal och �ven fick g�ra tj�nst som s�ngsal och upp- och �verspelningssal f�r orgelmusik. Denna stora och h�ga sal var isande kall. ... Denna byggnad sammanh�ngde med gathuset, som p� ena sidan � �vre botten inneh�ll rektorsbostad och � den nedre kollegiesal och Sm�skoll�rarinneseminarium, andra sidan upptogs av de b�da seminariernas �vningsskolor.
Citatet �r h�mtat ur Anna S�rensens minnesskriftV�xelundervisningss�llskapets normalskola och folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930 (1930, s. 175). Isande k�ld trots eldning, fukt och st�ndigt golvdrag h�r till det som Fredrik Sandberg sj�lv tar upp i �rsredog�relser och skrivelser.
Reparations- och ombyggnadsarbeten �gde rum p� seminariet vid mitten av 70-talet, och sedan Sandberg i januari 1877 skrivit till den nye ecklesiastikministern och p�mint om materialets existens fick man slutligen i februari samma �r statligt anslag f�r att kunna ordna och st�lla ut det. D�refter fick utst�llningen �rliga anslag f�r sk�tsel och underh�ll. De f�rsta �ren efter invigningen n�mns utst�llningen i positiva ordalag i seminariets �rsber�ttelser. Den har varit "ganska flitigt bes�kt" (l� 77/78), av den "har l�roverket icke ov�sendtligt gagn" (l� 78/79), den har "blifvit i �tskilliga h�nseenden ut�kad, bes�kes flitigt och �r utan tvifvel till icke ringa gagn b�de f�r l�roverkets elever och andra f�r folkundervisningen intresserade" (l� 79/80). L�s�ret 1880/81 har den "blifvit betydligt till�kt. Gagnet ... �r obestridligt." Efter 80-talets f�rsta �r n�mns den inte l�ngre.
Samlingen har heller inte ut�kats n�mnv�rt sedan 1882. I folkskoleseminariets arkiv finns en odaterad inventarief�rteckning �ver utst�llningsmaterial som n�gorlunda s�kert kan dateras till 1882. Posterna 1-559 i denna, som avser b�cker, �r desamma som de 559 nummer som utg�r stommen i den boksamling vi har i dag. Tillskottet j�mf�rt med samlingens inneh�ll i dag utg�rs i princip endast av verk som i inventarief�rteckningen 1882 har klassificerats som �sk�dningsmaterial, dvs. atlaser och dylikt, samt en del senare arbeten vilka p� goda grunder kan misst�nkas vara g�vor fr�n utlandet. Det senare g�ller till exempel med s�kerhet de i Ungern tryckta verk som ing�r i samlingen.
Utst�llningen fanns kvar p� seminariet fram till 1906. N�r seminariet sedan fick nya lokaler bereddes den inte plats. Sveriges allm�nna folkskoll�raref�rening f�rklarade sig villig att �verta samlingarna och anv�nda dem som k�rnan i en permanent utst�llning, och av samlingarna blev p� det viset Svenska skolmus�et i Stockholm, inr�ttat av f�reningen och invigt 1908. Fr�n och med 1912 fick mus�et statligt st�d. Fram till 1926 hade det lokaler p� flera olika st�llen i Stockholm, fr�n 1926 och tills det lades ned 1965 var det bel�get i Skol�verstyrelsens hus p� Hantverkargatan 29.
Svenska skolmus�et �r v�rt en egen exkurs. Man b�r inte l�ta lura sig av namnet. Det nya skolmuseet var, liksom den tidigare utst�llningen ursprungligen var det, nu- och framtidsinriktat, inte bak�tblickande. Inte heller var skolmus�er en s�rskilt svensk f�reteelse. Skolmus�er eller pedagogiska mus�er kallades liknande inr�ttningar runt om v�rlden, som liksom det svenska mus�et hade till huvudsyfte att "bereda l�rare och skolmyndigheter tillf�lle att taga k�nnedom om tillg�ngliga skolinventarier och undervisningsf�rem�l samt att tillhandag� med r�d och upplysningar vid anskaffning af s�dana �fvensom f�rmedla ink�p d�raf" (Hjalmar Berg om Svenska skolmus�et i Nordisk Familjebok, 1918). �ven f�r�ldrar och allm�nhet var v�lkomna. Mus�erna ordnade f�redrag, specialutst�llningar och demonstrationer f�r att belysa speciellt intressanta omr�den eller metoder. De kan med andra ord n�rmast ses som f�reg�ngare till v�ra dagars l�romedelscentraler. De kunde vara en spjutspets mot framtiden: s� tidigt som 1917 b�rjade Svenska skolmus�et med "skolkinematografiska f�revisningar". Det �ret h�lls hela 32 s�dana vid olika skolor och f�reningar. 1915 f�revisade professorn och folkskoleinspekt�ren Frans von Sch�ele flera g�nger Maria Montessoris material f�r den f�rsta undervisningen, och s� vidare. F�rst 1928-29 d� B. Rud. Hall �verl�mnade och ordnade sina egna samlingar fick Svenska skolmuseet en historisk avdelning.
Samlingens tillkomsthistoria �r brokig, men den har h�llits mycket v�l samman genom �ren. Sp�ren efter lektor Anderssons bes�k i London �r mycket tydliga �n idag — inte bara ett stort antal engelska b�cker och broschyrer utan till och med reklammaterial fr�n v�rldsutst�llningen 1862 finns kvar, omsorgsfullt bevarat. Vad avser bokdelen av utst�llningen saknas endast ett tjugotal nummer j�mf�rt med inventarief�rteckningen fr�n 1882. Den f�rteckningen g�r det ocks� m�jligt att ange titlarna p� de f�rkomna b�ckerna.
I samlingen ing�r nu drygt 900 volymer. Antalet titlar �r l�gre: vissa volymer �r rena dubbletter eller skilda upplagor av samma verk, andra utg�r del tv�, tre, fyra osv. av ett verk eller i en serie. Termen volymer kan dock ge fel associationer. M�nga volymer �r sm� och tunna, ofta h�ften eller broschyrer snarare �n b�cker. R�knar man bort dubbletter och olika upplagor av samma verk finns h�r cirka 775 titlar. Ungef�r 800 av dessa 900 volymer — eller, med det alternativa s�ttet att r�kna, 675 av 775 titlar — �r b�cker fr�n bokdelen av utst�llningen �r 1882. Ytterligare ett 50-tal kommer fr�n utst�llningens avdelning f�r �sk�dningsmateriel; i f�rsta hand v�lskrivningsf�rskrifter samt atlaser och bildverk av olika slag. Resterande cirka 50 volymer �r dels senare tillskott till utst�llningen, dels b�cker som f�rmodligen hamnat i samlingen fr�n annat h�ll, kanske fr�n folkskoleseminariets eget bibliotek.
De yttre sammanhangen kring boksamlingen g�r den till ett inslag i en moderniseringsprocess. Men �nnu viktigare f�r det omd�met �r samlingens sammans�ttning. Det �r fr�mst b�cker i de "moderna" �mnena historia, geografi och naturkunnighet som bereds plats i samlingen, inte kristendom, spr�kl�ra, r�kning.
De b�cker som ing�tt i utst�llningens bokdel �r etiketterade och uppst�llda i sk�pen efter �mnesomr�de. F�rutom avdelningarna "Diverse" och "Utl�ndska arbeten" �r �mnena de 11 som folkskoleseminarierna enligt reglementet 1865 hade att undervisa i: kristendomskunskap, svenska spr�ket, r�kning och geometri, historia och geografi, naturkunnighet, v�lskrivning, gymnastik, musik och s�ng, teckning, tr�dg�rdssk�tsel samt pedagogik och metodik. Den st�rsta avdelningen i samlingen �r historia och geografi, inte kristendomskunskap. B�cker i det f�rstn�mnda �mnet fyller ett av de tre sk�pen med sina mer �n 200 titlar. Ber�ttelser ur den svenska och allm�nna historien och svensk topografi och etnografi tr�ngs h�r med reseber�ttelser fr�n fj�rran l�nder och rena l�rob�cker. Naturkunnighet st�r ocks� f�r m�nga titlar, �ver 100. M�nga av dessa �r praktiska handb�cker med folkupplysande och nyttoinriktat inneh�ll. De behandlar s�dant som bisk�tsel "enligt Dzierzonska metoden", husdjurens utfodring under missv�xt�r, konsten att uppm�ta �gor, g�dsell�ra, konsten att till skog uppodla ofruktbar mark, hemf�rgning av tyg och garn. �mnet kristendom har visserligen fler volymer �n naturkunnigheten — bibeln och katekesen finns i m�nga exemplar — men r�knar man ist�llet titlar �r �ven naturkunnighet betydligt rikare representerat �n kristendom. De �vriga undervisnings�mnena har inte alls s� m�nga titlar. Pedagogik och metodik-avdelningen samt svenska spr�ket har 25-30 titlar, �vriga mindre �n 15. Avdelningen "Utl�ndska arbeten" intar en s�rst�llning med sina m�nga engelska verk. I den finns sammanlagt �ver 130 titlar.
J�mf�r vi med folkskoll�rarinneseminariets eget bokbest�nd enligt en inventarief�rteckning fr�n 1882 framg�r skillnaderna tydligt. Det egna bokf�rr�det �r mindre och omfattar 302 nummer. I seminariets bibliotek �r det avdelningen kristendomskunskap som �r den st�rsta med 60 titlar. D�refter f�ljer avdelningen historia-geografi. I seminariets bokbest�nd �r dock det �mnet bara obetydligt st�rre �n �mnena s�ng och musik, svenska spr�ket och pedagogik-metodik; historia-geografi har 45 titlar, de tre andra mellan 34 och 38. Inom de tre sistn�mnda �mnesomr�dena har seminariets egen, mindre boksamling flera verk �n utst�llningen har — s�ng och musik har n�stan tre g�nger s� m�nga. Vidare har �mnet r�kning och �mnet naturkunnighet ungef�r lika m�nga titlar p� seminariet, omkring 25 stycken. R�kning har med andra ord i seminariets bokbest�nd dubbelt s� m�nga verk som utst�llningen, medan man i naturkunnighet ligger mycket l�ngt efter. Liknande skillnader mellan utst�llningens och folkskoleseminariets bokbest�nd bestod l�ngt in p�1890-talet, �ven om historia-geografi och s�rskilt svenska spr�ket och naturkunnighet d� hade blivit betydligt rikare representerade.
De titlar som (i n�gon upplaga) f�rekommer �ven i folkskoleseminariets eget bokf�rr�d �r 1882 har i f�rteckningen nedan markerats med en punkt (•). F�r f�rteckningen g�ller i �vrigt f�ljande:
F�rteckningen f�ljer samlingens l�pande numrering samt b�ckernas uppst�llning i sk�pen.
De flesta av b�ckerna i samlingen �r f�rsedda med tv� etiketter, en som numrerar dem l�pande och en som numrerar dem internt inom varje �mnesomr�de genom bokstav plus nummer, och det �r denna dubbla numrering vi anger vid varje post. Numreringen �verenst�mmer med den i inventarief�rteckningen 1882 �ver b�cker tillh�rande Statens utst�llning av skol- och undervisningsmateriel. N�gra av dessa volymer f�rvaras p� grund av sitt format i undersk�p och det har d� p�pekats inom parentes. F�r �vrigt finns i de tre undersk�pen verk som tillh�rt utst�llningens avdelning f�r �sk�dningsmateriel samt udda eller senare b�cker. Undersk�pen och deras inneh�ll har f�tt s�rskilda rubriker i f�rteckningen.
Varje volym st�r som egen post i listan. En skrift som f�rekommer i flera exemplar �r med andra ord f�rtecknad som flera poster, medan en volym som inneh�ller flera, sammanbundna skrifter f�rtecknas som en enda post.
B�ckerna i sk�pen b�r sp�r av att passerat genom m�nga ordnande h�nder. De har inte bara denna regulj�ra numrering p� bl�kantade etiketter utan ofta ocks� ett eller tv� andra nummer som skrivits direkt p� sidan, n�gon g�ng ett nummer p� annan sorts etikett. Vissa volymer saknar regulj�r numrering och enstaka volymer saknar helt numrering. En stj�rna (*) i listan markerar att boken �r helt onumrerad, en stj�rna f�ljd av en siffra inom parentes anger att boken inte �r numrerad med hj�lp av etikett utan p� annat vis. En del b�cker �r vidare bundna i ett speciellt, mjukt skinnband med tryck i guld p� fr�mre p�rmens �vre del. Somliga av dem �r numrerade med hj�lp av en inklistrad uppstickande pappbit och andra har tidigare haft en s�dan numrering. N�r en bok �r inbunden p� det viset har det p�pekats inom parentes. B�ckerna har ocks� st�mplar och exlibris. Exlibriset �r Svenska skolmus�ets: en tall, en h�g klippa och h�gst uppe p� klippan en v�rdkase. Den genomg�ende st�mpeln har texten "Statens exposition af undervisningsmateriel". N�r en volym saknar exlibris eller saknar denna st�mpel har det angivits.
F�rteckningen �terger bokens titelblad. Vi har valt att redovisa �ven s�dant som ofta brukar utel�mnas i bibliografier: l�nga undertitlar, f�rfattarnas titlar, citat som figurerar p� titelbladet, uppgifter om f�rs�ljningsst�llen. Bakom denna och annan grundlighet ligger en �nskan att att g�ra f�rteckningen s� brett anv�ndbar som m�jligt f�r olika forsknings�ndam�l. I detta fall g�r tillv�gag�ngss�ttet dessutom att en omissk�nnlig tidsatmosf�r sl�r emot l�saren. Se till exempel titlarna p� nummer 35, 280, 347! Vissa uteslutningar har dock gjorts. Uppgifter om bokens pris har utel�mnats utan s�rskild markering, andra uteslutningar markeras med [...]. Tryck�ret �r angivet �verallt d�r det har kunnat sp�ras. Serieangivelser p� titelbladet har placerats inom /snedstreck/ och anm�rkningar fr�n v�r sida har satts inom [hakparentes]. F�rfattarens eller redakt�rens namn anges inledningsvis. I de fall d�r titelblad saknas �r f�rteckningens uppgifter h�mtade fr�n volymens fr�mre p�rm eller f�rsta sida.
Stavning och interpunktion �r i princip titelbladets. Det viktigaste avsteget fr�n den principen �r att vi genomg�ende har anv�nt versaler och gemena p� ett s�tt som mer liknar det som �r g�ngse i dag; dvs. den som l�ser f�rteckningen m�ter inte ett lika ymnigt bruk av stora bokst�ver. M�nga av b�ckerna har frakturstil och i n�gra fall har initialer varit sv�rtolkade, varf�r viss os�kerhet kan f�rekomma.
I f�rteckningen anges inte hur m�nga sidor en bok omfattar eller dess storlek. Det �r en brist eftersom h�r finns stora variationer. Som en tumregel kan anf�ras att regulj�rt numrerade volymer som saknar exlibris oftast �r mycket sm� och tunna broschyrer. S�rskilt bland de engelska verken p� avdelningen "Utl�ndska arbeten" finns m�nga s�dana, och m�nga sm� b�cker �verhuvudtaget.
Arbetet med att f�rteckna samlingen inleddes 1990 under Eva Trotzigs ledning, med bist�nd av Erik Lidbaum och Bj�rn Isberg. Den f�rteckning som nedan presenteras �r genomg�ngen och reviderad av Boel Englund och Donald Broady.
Stockholm i juni 1995
Boel Englund
Go to the catalogue, which of course starts with Kristendomskunskap
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/mod_95-intro.htm
Back to SEC home page
This HTML version created by Donald Broady. Last updated 15 March 1997