H�gre seminariet i pedagogik i Uppsala 
Arkiv

<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/ped-hsem-arkiv.htm>

Denna sida inneh�ller information om h�gre seminariet fr.o.m. 1999 t.o.m. 2006.
Se �v. information om h�gre seminariet ht 2007 <www.skeptron.uu.se/broady/uv/hsem-arkiv.htm>.
Se �v. H�gre seminariet 2008 <www.skeptron.uu.se/broady/uv/hsem.htm>.

Deltagare
Deltagarna i h�gre seminariet var t.o.m. dec 2006 forskare och doktorander i �mnet pedagogik vid Pedagogiska institutionen och vid Institutionen f�r l�rarutbildning, Uppsala universitet. Fr.o.m. jan 2007 �r det h�gre seminariet gemensamt f�r �mnena didaktik, pedagogik och utbildningssociologi. Flertalet deltagare �r verksamma vid Institutionen f�r didaktik, Pedagogiska institutionen eller Institutionen f�r utbildning, kultur och medier, dvs. de tre institutioner som ing�r i Pedagogikumorganisationen.

Inneh�ll
Dels ventilering av doktoranders avhandlingsmanuskript, avhandlingskapitel och avhandlings-pm, dels andra �mnen, med eller utan inbjudna inledare.

Ansvariga
H�gre seminariet har augusti-dec 1999 letts av Donald Broady <broady@nada.kth.se>, jan-dec 2000 av Sverker Lindblad <sverker.lindblad@ped.uu.se>, jan-dec 2001 av Ulf P. Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>, jan-juni 2002 av Ulla Riis <ulla.riis@ped.uu.se>, aug-dec 2002 av Donald Broady <broady@nada.kth.se>, jan-juni 2003 av Christina Gustafsson <christina.gustafsson@ped.uu.se>, aug-dec 2003 av Sverker Lindblad <sverker.lindblad@ped.uu.se>, jan-juni 2004 av Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>, aug 2004-dec 2005 av Karin Anna Petersen <karin.anna.petersen@ped.uu.se>, jan 2006 -juni 2007 av Ann-Carita Evaldsson <ann-carita.evaldsson@ped.uu.se> och aug-dec 2007 av Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>. Enligt planerna ska seminariet jan-juni 2008 ledas av Leif �stman.

Administration
Ingegerd �fverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.  

H�gre seminariet i pedagogik den 17 december 2002 kl 13.15-15.00

Ventilering av Marie Karlssons avhandlings-pm "F�r�ldrars m�te med fostrande institutioner"

Ordf. Sverker Lindblad
Kommentator: Ulf Olsson, L�rarh�gskolan i Stockholm.
Handledare: H�ctor P�rez-Prieto.

Sammanfattning
F�r�ldrars m�ten med fostrande institutioner ska studeras utifr�n ett livsber�ttelseperspektiv. Inneb�rden i begreppet "fostrande institutioner" ska f�rst�s som de offentliga institutioner f�r�ldrar kommer i kontakt med, d v s institutioner som t ex m�drav�rdcentraler, barnav�rdscentraler, f�rskolor, skolor, osv. Dessa institutioner kan ses som fostrande i det avseendet att dess professionella representanter ger f�r�ldrar st�d och r�d i fr�gor som r�r uppfostran, v�rd och omsorg om barnen.

Mejladress Marie Karlsson <marie.karlsson@ped.uu.se>

H�gre seminariet i pedagogik den 17 december 2002 kl 15.15-17.00

Learning Resource Catalogue

Katarina Jander
UCLU (UtvecklingsCentrum f�r L�rande och Undervisning), Lunds universitet

Tid: Tisd 17 dec 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Ordf. Jonas Gustafsson & Jan Sjunnesson

Lunds universitet �r som enda nordiska deltagare med i ett pilotprojekt inom U21, universitetsn�tverket Universitas 21. U21 Projektet g�r ut p� att i samarbete med l�rare implementera och utv�rdera en katalog med s�kbara och utbytbara undervisningsresurser och kursmaterial i digital form, s.k. learning objects. Den huvudsakliga uppgiften f�r Learning Resource Catalogue �r att underl�tta identifiering, tillg�ng till och �teranv�ndning av learning objects inom n�tverket.

Pilotprojektet vid Lunds universitet har f�ljande m�l
-  Presentera U21 Learning Resource Catalogue.
-  Initiera samarbete med l�rare f�r att l�gga in learning objects fr�n ett begr�nsat antal �mnesomr�den.
-  Utv�rdera katalogen Utv�rderingen sker p� basis av respons fr�n deltagande l�rare och projektgruppens egna erfarenheter och kommer att utmynna i en slutrapport.
- Bygga upp en kunskapsbas p� Lunds universitet om organisering och hantering av learning objects f�r att kunna utarbeta riktlinjer f�r framtiden.

De senaste �ren har flera intiativ tagits till att organisera och strukturera m�ngden av digitala eller webbaserade undervisnings- och utbildningsresurser som finns utspritt p� n�tet. S�v�l enskilda universitet som nationella konsortier arbetar med att utveckla s�kbara webbaserade kataloger med kvalitetsgranskade digitala utbildningsresurser. Syftet �r att underl�tta identifiering, tillg�ng till och �teranv�ndning av digitala undervisningsresurser. Man skulle kunna kalla denna typ av tj�nst f�r "digital learning object library". Ibland anv�nds �ven "Learning Object Repository".

Katarina Jander <katarina.jander@uclu.lu.se>, http://www.uclu.lu.se/

F�r mer information kontakta �ven Jan Sjunnesson <jan.sjunnesson@ilu.uu.se>

H�gre seminariet i pedagogik den 10 december 2002

K�n och eliter

Professor Anita G�ransson,  Historiska institutionen, G�teborgs universitet

Tid: Tisd 10 dec 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Anita G�ransson ber�ttar om resultat fr�n det p�g�ende av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet "K�n och den sociala reproduktionen av eliter i ett komparativt perspektiv"

Ur den ursprungliga projektplanen:

Projektet syftar till att unders�ka kvinnors och m�ns placering i de olika svenska makteliterna �ver tid och med betoning p� nutid. Det bygger vidare p� och utvecklar tidigare elitunders�kningar som gjorts av Maktutredningen och Demokratir�det. V�rt fokus ligger d�remot p� k�nsaspekten och vi anv�nder ocks� tidigare studier �ver segregerings- och exkluderingsmekanismerna i samh�llet. Projektet �r ett flervetenskapligt samarbete d�r fem disputerade forskare och fyra doktorander analyserar olika del-eliter (ekonomi, politik, f�rvaltning, organisationer, kyrka, kultur och media). En huvudpo�ng �r komparationen mellan de olika omr�dena med avseende p� rekrytering, karri�rm�jligheter, sammanh�llning och samst�mmighet. Den gemensamma teoretiska ramen inbegriper st�ngningsteori (professionsforskningen), Bourdieus nyckelbegrepp f�lt, kapital och habitus samt n�tverksanalys. Ett gemensamt basmaterial utg�rs av en omfattande enk�tunders�kning som f�rberetts under �ret och som till v�ren kommer att skickas ut till drygt 2000 personer. F�r en djupare f�rst�else av f�ltens framv�xt och eliternas f�r�ndring genomf�rs historiska nedslag f�r �ren 1925, 1950 och 1975. Genomg�ende analyseras fyra aspekter: struktur, f�ltens logiker, f�r�ndring och komparation. Projektet �r t�nkt som ett f�rsta steg i en systematisk kunskapsuppbyggnad och -samling genom n�tverk av forskare p� olika orter i Sverige. I n�sta steg planeras en internationell j�mf�relse. Detta projekt g�ller allts� steg ett: k�n och svenska eliter.

H�gre seminariet i pedagogik den 3 december 2002

Ventilering av Joakim Samuelssons avhandlingsmanuskript "Ett nytt verktyg i matematikundervisningen?" (s.k. slutseminarium)

Tid: Tisd 3 dec 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Syftet med arbetet �r att studera hur/ifall datorst�dd matematikundervisning bidrar till n�gon f�r�ndring av matematiken i skol�r 7-9. Fokus i studien �r begreppen metod och resultat samt villkor. Med utg�ngspunkt i dessa begrepp g�rs en teoretisk genomg�ng av vad matematik kan vara i skolan. F�r en redovisning av  f�rf�rst�elsen  redovisas vad forskaren ser f�r trender i kursplanerna, samt analytikers och andra forskares tolkningar av hur matematiken f�r�ndrats i skolan vad g�ller metod och resultat. F�re den empiriska studien redovisas forskningsfronten vad g�ller datorst�dd undervisning. D�r framkommer att det finns f� studier om datorst�dd matematikundervisning i den "vardagliga" verksamheten. De flesta studierna som redovisas beskriver f�rs�k d�r olika program testats i undervisningssammanhang. Empirin best�r av klassrumsobservationer och intervjuer med l�rare som visat stort intresse f�r datorst�dd undervisning.

Kommentator: professor Inger Wistedt, Stockholms universitet och V�xj� universitet.
Handledare: professor Ulla Riis

Joakim Samuelsson n�s p� adressen joasa@ibv.liu.se
 

H�gre seminariet i pedagogik den 12 nov 2002

Det sociala rummet och den sociala mobiliteten

Dr philos Johs. Hjellbrekke
Sociologisk institutt, Universitetet i Bergen, Norge

Dr philos Lennart Rosenlund
H�gskolen i Stavanger, Norge

Fil dr Martin Munk
The Danish National Institute of Social Research, K�benhavn, Danmark
 

Tid: Tisd 12 nov 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Johs. Hjelbrekke <johs.hjellbrekke@sos.uib.no> �r en mycket kunnig n�r det g�ller samh�llsvetenskapliga till�mpningar av korrespondensanalys och har bl.a. skrivit Innf�ring i korrespondanseanalyse, Fagbokforlaget, Bergen 1999, som fortfarande �r den enda skandinaviska introduktionen till korrespondensanalys. Han kommer att redovisa sina studier av social moblitet i Norge och j�mf�ra resultat av korrespondensanalyser med resultat av regressionsanalyser.

Lennart Rosenlunds f�rsvarade i maj 2001 vid Universitetet i Bergen sin avhandling i sociologi Social Structures and Change: Applying Pierre Bourdieu�s Approach and Analytic Framework, Stavanger 2000.

F�r den som har m�jlighet att stanna en stund f�ljer ytterligare en timmes seminarium samma dag kl 17.15-18.00 d� Martin Munk presenterar p�g�ende forskning om "det sociala arvet" i Danmark.

Text till Martin Munks presentation

"Fordelingen af kapital og den sociale arv". Underlag f�r sec-seminarium i Uppsala 12 nov 2002, prel version av kapitel 7 i en bok av Mads J�ger Meier, Martin Munk och Niels Ploug som utkommer jan 2003.
Kapitlet �r huvudsakligen f�rfattat av Mads J�ger
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-munk-kap7-fordelnkapital-0211.pdf>

Andra texter f�r nedladdning

Martin Munk, Studier af social mobilitet, klasser og ulighed. En oversigt, manuskript, maj 1999 (129 s.)
Download, format Word for Windows 2000 <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-munk-9905.doc>
Download, format RTF <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-munk-9905.rtf>

Lennart Rosenlund, Postmodern disorder or social regularities of the advanced and differentiated society, 2001 (31 s.)
Download, format Word for Windows 2000 <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-rosenlund-postmod-01.doc>
Download, format RTF <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-rosenlund-postmod-01.rtf>

Alla intresserade v�lkomna
/Donald Broady och Mikael B�rjesson

H�gre seminariet i pedagogik den 5 november 2002

Konturer av svensk forskarutbildning i pedagogik

Professor Sverker Lindblad, Uppsala

Tid: Tisd 5 nov 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Sverker Lindblad presenterar den utredning om hur forskarutbildningen i pedagogik bedrivs vid olika svenska l�ros�ten som han p� uppdrag av professorskollegiet i pedagogik genomf�rt tillsammans med professorerna Inga Wernersson och David Hamilton.

Diskussionsunderlag:
D. Hamilton, S. Lindblad, I. Wernersson: Om forskarutbildningar i pedagogik i Sverige. Utkast okt 2002.
Format Word 2002 <http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/hamilton-lindblad-wernersson-0210.doc>(180 kB)
PDF-format <http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/hamilton-lindblad-wernersson-pdf-0210.pdf> (264 kB)

H�gre seminariet i pedagogik den 29 oktober 2002

Ventilering av Ida Lidegrans avhandlings-pm
�K�n, eliter och utbildningsstrategier�

Tid: Tisd 29 okt 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Kommentator: Professor Agneta Linn�, �rebro universitet.
Handledare: D. Broady.

Kort sammanfattning
I f�religgande avhandlings-pm presenteras mina tillt�nkta studier och de teoretiska verktyg som kommer vara centrala i mitt avhandlingsprojekt. Syftet med avhandlingen �r att unders�ka vilka utbildningsstrategier olika sociala gruppers s�ner och d�ttrar har och att f�rst� mot vilka yrkeskarri�rer deras strategier riktar sig, samt att utforska vilka strategier som ger utdelning. Jag l�gger tonvikten vid eliterna, de nuvarande och de blivande. Dessutom �r min ambition att s�tta dagens strategier i relation till g�rdagens f�r att kunna s�ga n�got om en eventuell f�r�ndring. De teoretiska verktyg som jag t�nker anv�nda �r framf�rallt h�mtade fr�n den franske sociologen Pierre Bourdieu. F�r f�rst�else av begreppen k�n och genus tar jag till min hj�lp k�nsteoretiker som Anita G�ransson, Eva Lundgren och Toril Moi. Vad det g�ller metod kommer statistiska analyser att ligga till grund f�r mer kvalitativa studier. Bourdieus perspektiv �ppnar upp f�r ett utforskande av relationer. I mitt fall handlar det om att f�rst� relationen mellan k�n och social (re)produktion av eliter.
/Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>

HTML-version av Ida Lidegrans avhandlings-pm �K�n, eliter och utbildningsstrategier� (148 kB)

H�gre seminariet i pedagogik den 22 oktober 2002

Foucaults subjektsteori

Jan Sjunnesson inleder en diskussion om de analyser som Michel Foucault presenterade i andra och tredje delen av Sexualitetens historia.

Tid: Tisd 22 okt 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Seminariet behandlar de sista b�cker M Foucault gav ut, Njutningarnas bruk och Omsorg om sig (fr�n 1984, del 2-3 av Sexualitetens historia. B�da finns i svenska utg�vor). D�r skissar Foucault utifr�n antika handb�cker om livsh�llningar och n�gra filosofer (Platon, Seneca, Epiktetos, Epikuros m fl) hur sexualiteten blev det omr�de d�r ett subjekt kunde formas utifr�n sig sj�lvt.
    Han hade i �vervakning och straff (1974) och Viljan att veta (1976, band 1 av Sexualitetens historia) sett hur subjekt disciplineras och positioneras i normaliseringsdiagram men fastnat i ett oh�llbart l�ge d�r subjekten verkade helt fastl�sta.
   Han v�nde sig till grekiska och romerska filosofer, moralister, l�kare och historiker f�r att utifr�n dem diskutera en annan slags livsh�llning �n den som utg�r fr�n en norm, en samh�llelig moral, en stat. Han fann att sj�lvpr�vningar, askes, hush�lls- och matregimer i f�rh�llande till sexuella relationer kunde analyseras som m�jliga s k "jag-tekniker", d�r jaget fick syn p� och kunde bilda sig sj�lvt.
   Denna sj�lvvalda subjektivation �r intressant f�r pedagoger som vill f�rs�ka f�rst� processer som livskonst och bildning i v�r tid. Foucaults subjektanalys har anv�nts f�r att analysera modern kroppskultur och andra jag-tekniker utanf�r utbildningssystemen. Svenska pedagoger (K Hultqvist, U Olsson m fl) har s�llan anv�nt sig av dessa senare mer sv�rf�ngade b�cker men de blir oundg�ngliga f�r att f�rst� disciplineringens - och sj�lvdisciplineringens - utg�ngspunkter och relation.
/Jan Sjunnesson

F�rordet till Njutningarnas bruk, ca 30 s., finns i facket m�rkt "H�gre seminarium i pedagogik"�verst till v�nster p� v�ggen med personalens postfack i ILUs kanslikorridor.

H�gre seminariet i pedagogik den 15 oktober 2002

Social klassificering - analyser av olika nomenklaturer f�r social klassificering och sociala gruppers karakteristika

Inledning av Mikael B�rjesson och Mikael Palme

Tid: Tisd 15 okt 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

V�r presentation bygger p� en genomg�ng av n�gra l�nders nomenklaturer f�r social klassificering: Hur �r de uppbyggda, vilka principer ligger bakom och vilka skillnader kan lyftas fram dem emellan? Och, vidare, p� vilka s�tt kan vi f�rst� de skillnader som finns mellan de olika klassificeringsprinciperna? Vi utforskar ocks� hur de svenska klassificeringssystemen Socioekonomisk indelning och Nordisk yrkesklassificering kan anv�ndas f�r att skapa ett tv�dimensionellt klassificeringssystem, dvs. ett system som skiljer ut grupper dels efter totalvolymen av tillg�ngar (framf�r allt utbildningskapital och ekonomiskt kapital), dels efter sammans�ttningen av dessa kapitalsorter -- med andra ord ett b�de vertikalt och horisontellt klassifikationssystem. N�sta steg i analysen �r att vi problematiserar hush�llsbegreppet och analyserar gifterm�lsstrategier f�r olika grupper. Vi kan exempelvis visa att kulturella grupper tenderar att kompensera relativt sett l�gre inkomster med att b�da f�r�ldrarna i hush�llet arbetar och att skillnaderna mellan k�nen ej �r lika markanta som bland grupper vilkas st�llning i f�rsta hand bygger p� ekonomiska tillg�ngar. V�r ambition �r att analysera sambanden mellan en rad olika variabler - inkomst, utbildning, boende, �lder, civilst�nd, etc. - som �r aktiva i eller sj�lva avser f�rh�llanden som den sociala klassificeringen �r till f�r att sammanfatta och ordna. D�rigenom hoppas vi f� st�rre kontroll �ver den "undervegation" av egenskaper som en klassificeringen drar med sig och vad det, enkelt uttryckt, inneb�r att tillh�ra en viss grupp. Kategorin l�kare omfattar i sociologisk mening inte endast egenskapen att arbeta som l�kare utan, framf�r allt, att ha mycket h�g utbildningsniv�, ha h�ga inkomster och att tendera att bilda hush�ll d�r s�v�l fadern som modern �r h�gre tj�nstem�n med ett starkt kulturellt kapital i bagaget. Den omfattar ocks� egenskapen att sannolikt inte vara ensamst�ende moder, utan tv�rtom vara gift eller sammanboende, ha ett st�rre antal barn �n de flesta andra sociala grupper, vara n�got �ldre �n andra, ha en mindre �ldersskillnad mellan k�nen i f�r�ldragenerationen, vara �verrepresenterad i Stockholms l�n, �ga sin bostad i st�rre utstr�ckning �n de flesta andra sociala grupper, mer s�llan bo i hyresr�tt �n genomsnittet och oftare �n andra vara f�dd i Sverige. Slutligen visar vi utifr�n analyser av elevers betyg och studieval p� skillnader i resultat beroende p� vilka klassificeringssystem f�r sociala grupper som anv�nds.

    Mikael B�rjesson & Mikael Palme

Underlag: Social klassificering � analyser av olika nomenklaturer f�r social klassificering och sociala gruppers karakteristika. Paper presenterat vid workshopen �Kulturellt kapital och sociala klasser�
Uppsala universitet, 12-14 okt 2001. <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-borjesson-palme-socialklassificering-0110.doc>

Appendix till dito <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-borjesson-palme-appendix-socialklassificering-0110.pdf>
 

H�gre seminariet i pedagogik den 8 oktober 2002

Visning av videoupptagning av
Staf Callewaerts avskedsf�rel�sning "Videnskab og engagement"

Tid: Tisd 8 okt 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Staf Callewaert, spr�ngl�rd och originell och en betydande inspirat�r f�r nordisk samh�llsvetenskap,  har haft mycket samarbete med oss vid ILU och Ped inst i Uppsala, i samband med m�ng�riga gemensamma projekt i Afrika och nu senast genom hans engagemang i v�rdpedagogiken i Uppsala och gemensam forskning om l�rarutbildningarnas och v�rdutbildningarnas omvandling i Sverige och Danmark. Detta samarbete har snarast intensifierats n�r Callewaert med �lderns r�tt avg�tt som professor vid Institut for Filosofi, P�dagogik, Retorik vid K�penhamns universitet. Den 14 juni h�ll han vid K�penhamns universitet en avskedsf�rel�sning som finns f�revigad p� ett videoband som spelas upp p� h�gre seminariet den 12 november. Det �r visuellt ingen h�jdare, man ser bara f�rel�saren som in liten prick l�ngst ned i den stora f�rel�sningssalen, men Callewaert t�l att lyssnas p�. Det blir ingen diskussion (annat �n f�r dem som har lust efter�t) utan bara visning av videoupptagningen. Callewaert sj�lv �r inte i Uppsala den 8 oktober, men vi planerar senare ett h�gre seminarium f�r att diskutera med honom.

V�lkomna

Donald Broady <broady@nada.kth.se>och Karin Anna Petersen <karin.anna.petersen@ped.uu.se>

H�gre seminariet i pedagogik den 1 oktober 2002

Digitala portf�ljer

Tid: Tisd 1 okt 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, Jan Sjunnesson <jan.sjunnesson@ilu.uu.se> och  Donald Broady <broady@nada.kth.se> presenterar p�g�ende f�rs�k att utveckla digitala portf�ljer i undervisnings- och forsknings�ndam�l. Detta utvecklingsarbete, b�de tekniska l�sningar och "testbeds" i undervisningssammanhang sker inom ramen f�r Wallenberg Global learning Network.

F�rberedelsel�sning:

Donald Broady: �Digitala arkiv och portf�ljer�, pp. 11-16 i IT i skolan - mirakelmedicin eller sockerpiller? Rapport 45/2001. Stockholm: IT-kommissionen, 2001.
HTML-version <http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/p-broady-digark-01.htm> (liten fil, 24 kB)

Jan Sjunnesson: Digital Learning Portfolios: Inventory and Proposal for Swedish Teacher Education. Uppsala University, ILU, 18 Dec 2001.
PDF version (2570 kB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/p-sjunnesson-digitallearningportfolios-0201.pdf> (Varning, stor fil: 2570 kB)

H�gre seminariet i pedagogik den 24 september 2002

Utbildningsvetenskap, vad �r det?

Professor Ulf P. Lundgren, Uppsala universitet
och Karin Fransson, L�rarh�gskolan i Stockholm

Tid: Tisd 24 sept 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Ulf P.Lundgren kommer att ber�tta om vad han kommit fram till n�r han p� uppdrag av Vetenskapskapsr�det utrett varf�r "utbildningsvetenskap" p� sistone blivit en etablerad term och vad man kan mena med ordet. �ven Karin Fransson som medverkat i utredningen kommer att delta.

Inget skriftligt underlag finns f�r detta seminarium.

H�gre seminariet i pedagogik den 17 september 2002

Ventilering av Mia Heikkil�s avhandlings-pm
"Fr�n f�rskola till grundskola. En longitudinell studie av barns interaktion".

Tid: Tisd 17 sept 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Kort sammanfattning
I mitt avhandlingsprojekt �r jag intresserad av att studera barns interaktion i olika skolmilj�er. Jag vill ta reda p� vad barn �r upptagna av i f�rskola, f�rskoleklass och skola och f�rs�ka g�ra det genom att komma barnen s� n�ra som m�jligt ( jfr. t.ex. Christensen & James, 2000, James & Prout, 1997/2000). F�r att g�ra det studerar jag barns interaktion i tre olika skolmilj�er � vilka likheter och skillnader finns i barnens vardag, som ett s�tt att n� fram till vad som kunde kallas barns skoldiskurs. Analysens fokus kommer att vara p� att analysera barns tal under olika tider och platser i skolmilj�. Gester, mimik, pausering, skratt och andra kommunikationsmedel kommer att fundera som diskursiva parametrar i analysen. Unders�kningen �r genomf�rd i en f�rskola, en f�rskoleklass och en etta i grundskolan. Unders�kningsgruppen g�ller en basgrupp barn i f�rskolan, som sedan bildar delvis nya gruppkonstellationer i f�rskoleklassen och i ettan.

Nedladdning av denna avhandlings-pm fr�n www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/misc/heikkila-avhpm-020917.doc (98KB)

Kommentator: Leif �stman, ILU
Handledare: Sverker Lindblad och Fritjof Sahlstr�m, ped. inst.
Mia Heikkil� n�s p� adressen miaheikk@hotmail.com 

H�gre seminariet i pedagogik den 10 september 2002

Ventilering av Margareta Svennbecks avhandlingsmanus
"F�ruts�ttningar f�r milj�medvetande och j�mst�lldhet. En analys av skolans fysikdiskurs(er)"

Tid: Tisd 10 sept 2002 kl 15.15-17.00.
Plats: Rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Kort sammanfattning
Syftet med avhandling �r ett ge ett bidrag till en diskussion om v�rden och v�rderingar inom NO-utbildning. De v�rden som behandlas �r j�mst�lldhet (kvalitativ aspekt) och milj�medvetande (aspekten respekt f�r och omsorg om naturen). En avgr�nsning inom NO g�rs till fysikdiskurser och unders�kningen omfattar grundskolans senare del. F�ruts�ttningar f�r milj�medvetande i skolans fysikdiskurs(er) analyseras via syn p� naturrelationer (specifikt f�rh�llningss�tt till naturen) och f�ruts�ttningar f�r j�mst�lldhet via syn p� kunskapande (specifikt kunskapsv�gar). Teoretiska utg�ngspunkter �r pragmatisk l�roplansteori, pragmatisk diskursteori och en postmodernistiskt inspirerad pragmatisk feminism. I del I av avhandlingen g�rs en inledande analys av skolans fysikdiskurs(er). Analysen bygger p� analyskategorier utarbetade av Leif �stman (1995). I del II analyseras f�ruts�ttningar f�r milj�medvetande, och i del III f�ruts�ttningar f�r j�mst�lldhet, i den/de funna fysikdiskursen/erna. Den teoretiska upparbetningen av f�rh�llningss�tt till naturen och kunskapsv�gar bygger bland annat p� Martin Buber (f�rh�llningss�tt), Karen Warren (ekofeminism) och Belenky et al (kunskapsv�gar).

Kommentator: Moira von Wright, L�rarh�gskolan i Stockholm
Handledare: Leif �stman
Margareta Svennbeck n�s p� adressen margareta.svennbeck@ilu.uu.se

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM H�STEN 2002

Tidpunkter: tisdagar kl 15.15-17.00
Lokal: rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.
Ordf. Donald Broady <broady@nada.kth.se>

Tisd 17 dec 2002 kl 13.15-15.00 i rum 1223 (obs klockslaget och lokalen). Ventilering av Marie Karlssons avhandlings-pm "F�r�ldrars m�te med fostrande institutioner" (Ordf. Sverker Lindblad)
Tisd 17 dec 2002 kl 15.15-17.00. Learning Resource Catalogue. Katarina Jand�r.(Ordf. Jonas Gustafsson & Jan Sjunnesson)
Tisd 10 dec 2002. K�n och eliter. Professor Anita G�ransson
Tisd 3 dec 2002. Ventilering av Joakim Samuelssons avhandlingsmanuskript Ett nytt verktyg i matematikundervisningen? (s.k. slutseminarium)
Tisd 12 nov 2002. Det sociala rummet och den sociala mobiliteten. Johs. Hjelbrekke och Lennart Rosenlund. Samt efter�t Martin Munk.
Tisd 5 nov 2002. Konturer av svensk forskarutbildning i pedagogik. Sverker Lindblad.
Tisd 29 okt 2002. Ventilering av Ida Lidegrans avhandlings-pm �K�n eliter och utbildningsstrategier�.
Tisd 22 okt 2002. Foucaults subjektsteori. Jan Sjunnesson
Tisd 15 okt 2002. Social klassificering. En metoddiskussion. Mikael B�rjesson och ev. Mikael Palme.
Tisd 8 okt 2002. Visning av videoupptagning av Staf Callewaerts avskedsf�rel�sning "Videnskab og engagement".
Tisd 1 okt 2002. Digitala portf�ljer. Jonas Gustafsson, Jan Sjunnesson och Donald Broady.
Tisd 24 sept 2002. Utbildningsvetenskap, vad �r det? Ulf P. Lundgren och Karin Fransson.
Tisd 17 sept 2002. Ventilering av Mia Heikkil�s avhandlings-pm "Fr�n f�rskola till grundskola. En longitudinell studie av barns interaktion"
Tisd 10 sept 2002. Ventilering av Margareta Svennbecks avhandlingsmanus "F�ruts�ttningar f�r milj�medvetande och j�mst�lldhet. En analys av skolans fysikdiskurs(er)"

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM V�REN 2002

Ordf. Ulla Riis. F�r programmet, se annonser i Fredagsbladet, dvs nyhetsbrev fr�n Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, tillg�ngligt p� adressen www.ped.uu.se .

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM H�STEN 2001

Ordf. Ulf P. Lundgren
Tisdag den 18/9 kl. 15-17 Peter Holmberg: Den p�g�ende gymnasieutredningen � fr�gest�llningar och perspektiv.
Tisdag den  2/10 kl. 15-17 Bo Lindensj�: Intuitioner om r�ttvisa.
Tisdag den  16/10 kl. 15-17  Tina Hellblom-Thibblin l�gger fram avhandlingsmanus: Diagnosticering av barns problem i skolans v�rld. Diskutand K-G Ahlstr�m.
Tisdag den 30/10 kl. 15-17 G�te Appelberg: Skollag och styrning.
Tisdag den  6/11 kl. 15-17 Gert Biesta: Deconstruction, justice and the question of education.
Tisdag den  27/11 kl. 15-17 Ulf P. Lundgren: J�mlikhet och r�ttvisa i svensk utbildningsforskning.
Tisdag den  11/12 kl. 15-17 Sharon Todd: Justice, responsibility and the practice of teaching.

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM H�STEN 2000

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM V�REN 2000 (urval)

Ordf. Sverker Lindblad
2000-06-13. European Canadian Co-operation in Multi Disciplinary Health Education. John Davies

2000-06-08. Flexibel utbildning i gymnasieskolan. Rolf Edstr�m

2000-07-07. SOC-INN-seminarium samt h�gre seminarium
2000-06-06. Zygmunt Baumans f�rfattarskap och socialetiska fr�gor. Niclas M�nsson.
2000-05-30. Det musikpedagogiska f�ltets framv�xt. Jonas Gustafsson.
2000-05-23. J�mst�lldhet och IT. Britt Hallerdt.
2000-05-16. Franking
2000-03-28. tillg�nglighet till h�gre utbildning i H�lsingland. Gunilla Roos och Urban Dahll�f.
2000-03-21. F�rskola och skola i samverkan
2000-03-14. Kan journalistik vara forskning? Erfarenheter utifr�n en unders�kning av l�rarutbildning. Gunilla Granath
2000-02-22  kl 15.15-17.00 Presentationer av bidrag till NFPF.  Medverkande �r doktorander som skrivit bidrag tilltill NFPFs konferens
2000-02-15. Vad inneb�r pedagogik f�r l�rares yrkesverksamhet? Om pedagogik och pedagogiskt arbete.
2000-02-08. Ulf P. Lundgren om utbildningspolitik och utbildningsreformer. 
2000-02-01. Berit Sahlstr�m et al: Tala ut! Om tal och samtal i universitetsmilj�
2000-01-25. Tom Popkewitz och Sverker Lindblad: Public discourses on education governance and social inclusion/exclusion.

H�GRE SEMINARIER I PEDAGOGIK, PROGRAM H�STEN 1999

Ordf. Donald Broady

1999-12-14.  How students learn in elementary school classrooms. Graham Nuthall

1999-11-30. Bilder av l�rare och IT. Gunilla Jedskog

1999-11-02. Utbildningspolitik och pedagogisk filosofi. Ulf P. Lundgren
1999-10-26. IT i skolan. Ulla Riis och J�rgen Nissen.
1999-09-28. Skillnader, profilering och elevers utbildningsstrategier i gymnasieskolan under 1990-talet. Mikael B�rjesson, Mikael Palme och Donald Broady.
1999-09-14. Classroom Discourse. Carol Dixon and Judith Green. Language: English.
1999-08-31. Zena and Carlotta: Transition Narratives and Early Education Policy in the U.S. and Italy. William Corsaro. Language: English.

H�gre seminariet i pedagogik den 28 augusti 2001

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK DEN 28/8 2001 KL. 15.15 - 17
Tisdagen den 28 augusti kl. 15.15 diskuteras Per Ekstrands avhandlings-PM med arbetstiteln �Masculinities in nursing practice. An ethnographic study in interaction between men in nursing and their colleagues at work.�
Diskutand: Fritjof Sahlstr�m
Lokal: Seminariet A+B, Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, 1 tr.
Texten finns att h�mta i hyllan utanf�r pedagogiska biblioteket.

H�gre seminariet i pedagogik den 17 april 2001

H�GRE SEMINARIET I PEDAGOGIK I UPPSALA DEN 17/4 2001 KL. 10.15-12 (OBS! TIDEN)

 Tisdagen den 17 april 2001 kl. 10.15 ventileras Ir�ne Lind-Nilssons avhandlingsmanuskript med den prelimin�ra titeln �Ledarskap i kris, kaos och omst�llning. En empirisk studie av chefer i f�retag och f�rvaltning�.

 Diskutand: Ulf P. Lundgren
Ordf�rande: Erik Wallin
Lokal: Seminariet A+B, Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, 1 tr.

Ett antal exemplar av texten finns utlagda en vecka f�re seminariet utanf�r pedagogiska biblioteket.

V�lkomna!
Gunnar Berg

H�gre seminariet i pedagogik den 12 december 2000

L�rarutbildning, pedagogik och utbildningsvetenskap

Tisdagen den 12 december kl 15:15 - 17:00 diskuteras relationer mellan pedagogik som disciplin relativt l�rarutbildningarna och utbildningsvetenskap som kunskapsomr�de.

Se g�rna Pedagogisk Forskning i Sverige, vol 5, no 2 som kom ut f�r ett par dagar sedan. Eller regeringens proposition om en f�rnyad l�rarutbildning prop. 1999/2000: 135.

Inledare: Professores emeriti G�sta Berglund, Urban Dahll�f och Erik Wallin.

Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr.

Varmt v�lkomna!

Sverker Lindblad

H�gre seminariet i pedagogik den 5 december 2000

Bildningsv�gar i Internetbranschen

Tisdagen den 5 december 2000 kl. 15.15-17 ventileras Anna-Maria Ahl�ns avhandlings-PM. �mnet �r internetbranschens konsulters bildningsv�gar.

Diskutand: Mikael B�rjesson, ILU.

Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr.

F�rfattaren n�s p� adress Anna-Maria Ahl�n <anna-maria.ahlen@ped.uu.se>

Underlag till seminariet finns utanf�r Pedagogiska institutionens bibliotek samt p� webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-ahlen-0011.htm 

V�lkomna!

/Donald Broady

H�gre seminariet i pedagogik den 28 november 2000

Peter Gill om skolbarns v�ldsupplevelser

Peter Gill forskar kring skolbarns v�ldsupplevelser.  Vid seminariet den 28 novmerber kommer tv� arbeten att ventileras inf�r presentation vid NFPF 2001;"Concommitants of Alcohol Induced Aggression and Violent Victimisation among cohorts of Swedish Teenagers" och "Ordinary schoolchildren's experience of violence: preliminary results from a new method of assessment".  Metodologiskt bygger det f�rsta arbetet p� stegvis multipla regressioner och "chi-square automatic interaction detector" med 3 kohorter G�vleborgs ungdomar (N=7500).  I det andra arbetet presenteras prelimin�ra result fr�n ett nyutvecklat, taxonomiskt baserat v�ldsintervju protokoll (presenterat vid NFPF 2000).

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK DEN 14/11 2000

Tisdagen den 14/11 leder Inger M. Andersson, Institutionen f�r l�rarutbildning, det h�gre seminariet i pedagogik. Hon presenterar sj�lv temat f�r seminariet h�r nedan.

�Den text med titeln �Management by objectives and results � accountability or visibility?�

som jag l�tit kopiera f�r detta seminarietillf�lle, �r skriven 1996 och publicerad i ett temanummer av L�rarutbildning och Forskning i Ume� (No 4/1996 s. 7-15). Idag �l�ggs skolor och huvudm�n att �rligen uppr�tta skriftliga kvalitetsredovisningar (F�rordning 1977:702). Utifr�n de krav som d�rmed st�lls p� skolor och huvudm�n �terv�nder jag vid det aktuella seminariet till den ovan citerade fr�gan.�

Seminarieunderlaget finns utlagt utanf�r pedagogiska biblioteket, Sturegatan 4 och p� ILU.

Tid: 15:15 - 16:45 (cirka)

Plats: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 v�n.

Varmt v�lkomna
Sverker Lindblad

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK DEN 31/10 2000

Tisdagen den 31/10 presenterar Karin Anna Petersen n�got om sin forskning:

Sygeplejevidenskab - myte eller virkelighed? Om genese og struktur af feltet af akademiske uddannelser og forskning i sygepleje i Danmark.

Underlag kommer att finnas p� plats utanf�r pedagogiska biblioteket � Sturegatan 4.

Tid: 15:15 - 16:45 (cirka)

Plats: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 v�n.

Varmt v�lkomna
Sverker Lindblad

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK DEN 5 SEPTEMBER 2000

Tisdagen den 5 september kl 15:15 - 16:45 (cirka) skall vi diskutera f�ljande text:

Doktoranders uppfattningar av seminarier

av Jonas Almqvist, Mats B Andersson, Ingegerd Gunvik-Gr�nbladh, Niklas Lundblad, Cathrin Martin, Niclas M�nsson och Margareta Svennbeck.

Texten skall ge ett underlag f�r att diskutera seminarier och seminariekulturer som pedagogiskt fenomen. F�rhoppningsvis skall det ocks� leda till en konstruktiv kritik av de h�gre seminarierna i pedagogik vid Uppsala universitet. Texten har skrivits som en uppgift inom v�r forskarutbildning och har inte varit avsedd att publiceras. Likv�l �r den en intressant text som ger empiriska bilder av en mycket angel�gen problematik.

Vi tr�ffas p� Sturegatan 4, 1 tr i Seminariet A+B kl 15:15 tisdagen den 5/9.

Underlag till seminariet finns utlagt i n�gra exemplar utanf�r biblioteket.

Varmt v�lkomna!

Sverker Lindblad

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK 13/6 2000 KL 15:15 - 16:45

John Davies: �European Canadian Co-operation in Multi Disciplinary Health Education�.

Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr

Varmt v�lkomna!

Sverker Lindblad

H�gre seminarium 8/9 2000

Flexibel utbildning i gymnasieskolan

H�gre seminarium i pedagogik torsd 8 juni kl 13.15-15.00
Lokal:  Pedagogiska institutionen, Stureg. 4, Seminarium A

Ventilering av Rolf Edstr�ms avhandlingsmanuskript �P� jakt efter flexibel utbildning i den svenska gymnasieskolan�. Kommentator: Professor emeritus Urban Dahll�f 

Avhandlingstext kommer att finnas tillg�nglig en vecka i f�rv�g utanf�r biblioteket, Sturegatan 4, samt i ILUs bibliotek.

Mer information fr�n Rolf Edstr�m <rolf.edstrom@ilu.uu.se>.

/Ulla Riis

H�gre seminarium 7/6 2000

SOC-INN-seminarium samt h�gre seminarium

Den 7 juni samverkar SOC-INN-seminariet och institutionens h�gre seminarium i pedagogik p� s� s�tt att tre avhandlingsmanus presenteras och diskuteras:

Kl 10   Karin Hj�lmeskogs avhandlingsmanus med prelimin�rtiteln �"Democracy begins at home". Utbildning om och f�r hemmet i medborgarfostran under 1900-talet�. Kommentator: Ulla Riis. Ordf�rande: Christina Gustafsson.

 Kl 13   Ulrika Tornbergs avhandlingsmanus med prelimin�rtiteln �Om spr�kundervisning i mellanrummet � och talet om �kommunikation� och �kultur� i kursplaner och l�romedel fr�n 1962 till 2000�. Kommentator: Sverker Lindblad. Ordf�rande: Lars Holmstrand.

 Kl 15   Anders Wello Westlins avhandlingsmanus. Kommentator: J�rgen Nissen. 

 Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr

/Tomas Englund

H�gre seminarium 6/6 2000

Zygmunt Baumans f�rfattarskap och socialetiska fr�gor 

H�gre seminarium i pedagogik tisdagen den 6 juni kl. 15.15-17.00
Plats: Seminariet A+B, Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, 1 tr.

Seminariet �gnas �t ventilering av Niclas M�nssons avhandlings-pm �Fr�n det kognitiva till det estetiska. Om samh�llsf�r�ndringens moraliska villkor och dess problematik�, som utg�r fr�n Zygmunt Baumans f�rfattarskap. Texten finns en vecka i f�rv�g utanf�r biblioteket, Sturegatan 4, samt i ILUs bibliotek vid ing�ngen.

Nedan en kort presentation av det planerade avhandlingsarbetet.

/Donald Broady

* * *

Det f�ljande �r introduktionen till Niclas M�nssons avhandlings-pm daterad 18 maj 2000

Fr�n det kognitiva till det estestiska
Om samh�llsf�r�ndringens moraliska villkor och dess problematik

M�nniskan lever och har alltid levt i en f�r�nderlig tid. Traditionella system har ersatts av nya, som i sin tur blivit traditionella och ersatts av nya. N�r man talar om f�r�ndring �r det emellertid viktig att precisera vilka f�r�ndringar, eller vad f�r slag av f�r�ndring, som avses, genom att fr�ga sig vad det �r som f�r�ndrats, hur  det har f�r�ndrats och vilka konsekvenser dessa f�r�ndringar f�r f�r m�nniskan. Den typ av f�r�ndring som jag kommer att fokusera i f�ljande diskussion handlar om hur det v�sterl�ndska samh�llet (om man nu kan tala om ett s�dant) har genomg�tt en l�ngsam f�r�ndring d�r samh�llets normer och v�rden g�tt fr�n att uppfattats i mer kollektivistiska och enhetliga termer till att uppfattas i mer individualiserade, partikul�ra och pluralistiska termer. Det �r rimligt att anta att f�r�ndringar av detta slag medf�r konsekvenser f�r m�nskliga liv och m�nskliga livsstrategier eftersom det traditionella inte med n�dv�ndighet f�ljer fr�n en tid in i en annan. Det nya (av vad det nu kan best�) som det gamla konfronteras med tenderar inte att f�rsvinna utan internaliseras i m�nniskan och blir med tiden en del i hennes vardagliga liv och d�rmed ligger det nya till grund f�r hennes handlande. Det �r ocks� rimligt att anta att dessa f�r�ndringar p�verkar sociala institutioners strategier att bem�ta ett samh�lles inv�nare, eftersom sociala institutioner ofta p�verkar m�nniskan att bete sig p� ett visst s�tt, ett s�tt som st�mmer �verens med ett samh�lles mores (dvs. normer och v�rden).

F�r�ndringen fr�n det mer kollektiva och enhetliga till det individuella, partikul�ra och pluralistiska inneb�r att det blir mer problematiskt att definiera vilka normer och v�rden m�nniskor i ett givet samh�lle h�ller f�r gemensamt i en t�nkt framtida gemenskap. Ett annat problem �r att det �r problematiskt att definiera det gemensamma som redan existerar: �Vi vet fortfarande f�rv�nansv�rt lite om vad som delas och hur det delas p� en nationell niv�. En tredje sv�righet �r att komma �verens om vilka normer och v�rden som skall g�lla d� en kulturell minoritets sedvanor kommer i konflikt med de sedvanor majoriteten h�ller f�r gemensamt i ett givet samh�lle. Dessa tre problem �r relevanta f�r de fr�gest�llningar som kommer att fokuseras i detta arbete, n�mligen: i) Hur formas en samh�llelig gemenskap? ii) Hur v�cks individens k�nsla av tillh�righet till denna gemenskap? iii) Hur synligg�rs det f�rtryck som riskerar att uppst� d� m�nniskor kategoriseras efter grupptillh�righet?

Syftet med detta arbete �r att presentera utg�ngspunkten f�r kommande avhandling och att ringa in det sammanhang som utg�r avhandlingens syfte, som best�r i att utveckla begrepp som �r relevanta f�r den del av samh�llsteorin som fokuserar p� sociala institutioners roll och mening i ett givet samh�lle. F�r att uppn� detta syfte diskuterar jag f�rst f�r�ndringens och den moraliska pluralitetens problematik. Efter denna diskussion f�r jag ett resonemang i vilket jag g�r igenom ovan n�mnda fr�gest�llningar som handlar om gemenskap, tillh�righet och makt. Efter detta resonemang �terv�nder jag till f�r�ndringens och den moraliska pluralitetens problematik genom att diskutera f�r�ndring som en r�relse fr�n det moderna samh�llets moraliska villkor till det postmoderna samh�llets moraliska villkor. I denna diskussion presenteras �ven relevansen av den polske sociologen Zygmunt Baumans f�rfattarskap f�r kommande avhandlingsarbete. D� detta �r gjort presenteras den metod � en etiskt orienterad l�sning � genom vilken f�rfattarskapet kommer l�sas och ett resonemang f�rs ang�ende narrativens roll f�r etisk reflektion. Avslutningsvis ges en kortfattad presentation av Baumans f�rfattarskap och intellektuella influenser, samt en forsknings�versikt p� den litteratur som fokuserar Baumans arbeten.

Niclas M�nsson  <niclas.mansson@ilu.uu.se>

H�gre seminarium 30/5 2000

Studier av det musikpedagogiska f�ltets framv�xt

H�gre seminarium i pedagogik tisd 30 maj kl 15.15-17.00
Lokal:  Pedagogiska institutionen, Stureg. 4, Seminarium A

Ventilering av Jonas Gustafssons avhandlingsmanuskript "S� ska det l�ta. Studier av det musikpedagogiska f�ltets framv�xt". Kommentatorer: Lennart Reimers, professor emeritus, Kungl. Musikh�gskolan, samt Ingrid Heyman, Ped inst, Uppsala universitet.

Utdrag (ca 50 sidor) ur avhandlingsmanuskriptet kommer en vecka i f�rv�g att finnas tillg�ngligt i tidskriftsrummet, pedagogiska institutionen bibliotek, samt i ILUs bibliotek.
Se �ven Jonas Gustafsson, �Det musikpedagogiska f�ltets framv�xt�, pp. 365-372 i D. Broady (red.), Kulturens f�lt, Daidalos, G�teborg 1998. Den sistn�mnda uppsatsen i HTML-version tillg�nglig p� adressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-gustafsson-98.htm

Mer upplysningar fr�n Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

/Donald Broady

H�gre seminarium 23/5 2000

J�mst�lldhet och IT

H�gre seminarium i pedagogik tisdagen den 23 maj kl. 15.15-17.00
Plats: Seminariet A+B, Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, 1 tr.

Britt Hallerdt l�gger fram en text som bildar underlag f�r en rapport till Skolverket: "J�mst�lldhet och IT. IT-v�rlden - en v�rld f�r b�de flockor och pojkar?". Finn Calander �r inledare. Texten, som omfattar ca 40 sidor, kan h�mtas utanf�r biblioteket p� Sturegatan 4 fr.o.m. kl 14.00 m�nd 22/5.

>Varmt v�lkomna!

H�gre seminarium 16/5 2000

Frankning

H�gre seminarium i pedagogik tisd 23 maj kl 15.15-17.00
Lokal:  Pedagogiska institutionen, Stureg. 4, Seminarium A

Diskussion av utv�rderingsrapporten Om l�ros�tenas arbete med j�mst�lldhet, studentinflytande samt social och etnisk m�ngfald (H�gskoleverket, 2000) samt H�gskoleverkets f�rslag till "franking".Kopior av rapporten kommer att finnas tillg�ngliga utanf�r biblioteket, Sturegatan 4, samt i ILUs bibliotek.

AVHANDLINGSSEMINARIUM  11 APRIL, KL 15.15 - 17.00

Elvy Westlund l�gger fram sitt avhandlingsmanuskript med den prelimin�ra titeln �Undervisnings- och utbildningsplanering - F�r vad och f�r vem?� tisdagen den 11 april, kl. 15.15.

Kommentator �r Peter Gill fr�n H�gskolan i G�vle.

V�lkommen!

Christina Gustafsson            Sverker Lindblad

H�gre seminarium i pedagogik 4/4

Education as a responsible act: Have I the right to teach?

Tisdagen den 4 april kl 15:15 - 17 l�gger Carl-Anders S�fstr�m fram en text med ovanst�ende rubrik.

Plats: Seminariet A+B p� pedagogiska institutionen � Sturegatan 4, 1 tr.

Texten kommer bl a att finnas fillg�nglig i Tidskriftsrummet i Biblioteket p� Sturegatan 4.

Varmt v�lkomna!

Sverker Lindblad

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK  28/3 KL 15.15-17

Vid seminariet presenterar Gunilla Roos och Urban Dahll�f en nyligen avslutad f�rstudie om tillg�nglighet till h�gre utbildning i H�lsingland, sett ur ett regionalt/kommunalt perspektiv. Under seminariet kommer vi att presentera exempel p� resultat fr�n olika delstudier som legat till grund f�r v�ra st�llningstaganden vad g�ller h�gre utbildning i H�lsingland. Rapporten �r under tryck men som underlag f�r seminariet finns det avslutande kapitlet samt inneh�llsf�rteckning utlagt i pedagogiska institutionens tidskriftsrum.

Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4

Varmt v�lkomna!
Gunilla Roos och Urban Dahll�f

H�GRE SEMINARIUM I PEDAGOGIK DEN 21/3 KL 15.15-17

�mne f�r dagens seminarium �r presentationen av projektet �F�rskola och skola i samverkan: Studier av ett reformerat utbildningssystem�, som finansieras av Skolverket.

Inledare: Finn Calander, Pia-Maria Ivarsson, Sverker Lindblad och H�ctor P�rez Prieto.

Lokal: Seminariet A+B, Sturegatan 4

Varmt v�lkomna!
Sverker Lindblad

Kan journalistik vara forskning? Erfarenheter utifr�n en unders�kning av l�rarutbildning

Tisdagen den 14 mars kl 15.15 - 17.00 g�stas seminariet av journalisten Gunilla Granath som skrivit boken "Redo f�r fronten" (Ordfront), som kom i h�stas och som bygger p� hennes unders�kningar av l�rarutbildning. Gunilla Granath inleder en diskussion baserad p� dessa erfarenheter. En bra f�rberedelse �r att l�sa boken som underlag f�r j�mf�relser mellan kritiskt unders�kande journalistik och etnografisk forskning.

Vi ses i seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr.
Varmt v�lkomna!
Sverker Lindblad

H�gre seminariet tisdagen den 22 februari 2000 kl 15.15-17.00

Plats: Seminariet A+B, Sturegatan 4, 1 tr.

Seminariet best�r av korta presentationer av bidrag samt diskussion av
sj�lva presentationen som s�dan. De mer inneh�llsliga diskussionerna f�r
f�ras i andra sammanhang.

Tema att beakta vid kommentarer:

- Hur fungerade sj�lva presentation?
- Kom de viktigaste po�ngerna fram?
- Vad b�r po�ngteras och vad b�r tas bort.

Detta �r ett utm�rkt tillf�lle att effektivt informera sig om delar av p�g�ende forskning vid institutionen!

Presentationer inf�r NFPF den 22/2 

Anna-Maria Ahl�n. Kompetens i n�rverkssamh�llet. Utveckling av
yrkeskunskaper bland svenska IKT konsulter.

Finn Calander: Castells och hans v�rld (prelimin�r titel)

Cathrin Martin: The physiotherapist in a health care sector under
restructuring

Ingegerd Gunvik-Gr�nblad: Omstrukturering genom skolbibliotekarier i
projekt L�rcentra?

Ingrid Heyman: On differentiation within the nursing profession and the
relevance of the concept of professionalisation

Karin Algulin-Sj�lin: Jag tror absolut att det �r v�r skyldighet att f� en
skola som inte stagnerar"- En l�rare ber�ttar ur ett l�rarutbildarperspektiv.

Rolf Edstr�m: Networking schools - a new trend in education? Or The
changing of teacher activities in a restructured school

Katarina Wijk: The conception of Health Education

Joyce Kemuma: In search for what?: How adult migrants from Kenya orient
themselves in Sweden and the role adult education plays in their lives.

Towe Wiand: H�gskolestudenters upplevelse av examination.

Annica �berg: Education, Work And Problem Based Learning

Presenterar senare:
Niklas Lundblad: Advantages and Disadvantages of New Strategies for
Flexibility in Organisations
Pia-Maria Ivarsson: En �versikt �ver svensk f�rskoleforskning


Varmt v�lkomna!
Sverker Lindblad

Vad inneb�r pedagogik f�r l�rares yrkesverksamhet?
Om pedagogik och pedagogiskt arbete.

H�gre seminarium 15 febr 2000 kl 15.15-17.00.

Diskussionsunderlag �r tv� artiklar i Nordisk Pedagogik 1999, nr 4:
Staf Callewaert, "Towards a general theory of professional knowledge and action";
Ingrid Carlgren, "Pedagogy and Teachers' work"

Diskussionsinledningar av Donald Broady, Ingrid Carlgren, Ingrid Heyman och Sverker Lindblad.

How students learn in elementary school classrooms

Graham Nuthall, Professor of Education, University of Canterbury, New Zealand

Time: Tuesday 14 Dec 1999 at 15.15-17.00

Place: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Sturegatan 4, Seminarium A.

Language: English

A text by Graham Nuthall is available at Pedagogiska institutionen's  library, and in the adminstrative corridor at ILU, Seminariegatan 1. 

Welcome!

Donald Broady and Sverker Lindblad

N.B.: Professor Nuthall will also function as faculty opponent when Fritjof Sahlstr�m defends his doctoral thesis Up the Hill Backwards. On interactional constraints and affordances for equity-constitution in the classrooms of the Swedish comprehensive school. Academic advisor: Sverker Lindblad. Time: Friday 17 dec at 14.15. Place:  H�rsal 3, Ekonomikum, Kyrkog�rdsg. 10.

Bilder av l�rare och IT

Tid: Tisd 30 nov 1999 kl 15.15-17.00

Plats: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Sturegatan 4, Seminarium A.

Ventilering av fil lic Gunilla Jedeskogs avhandlingsmanuskript. Prel. titel: "Bilder av l�rare och IT. En genomg�ng av forskning om l�rare och IT-anv�ndning." Handledare: Ulla Riis. Diskutand: Sverker Lindblad. Gunilla Jedeskog f�rsvarade f�r ett par �r sedan en licentiatavhandling "L�rare vid datorn" vid IPP (Institutionen f�r pedagogik och psykologi), Link�pings universitet. Hennes arbete ing�r i ELOIS-programmet (Elever, l�rare och organisationer kring informationstekniken i skolan).

Utbildningspolitik och pedagogisk filosofi

Ulf P. Lundgren

Tid: Tisd 2 nov 1999 kl 15.15-17.00

Plats: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Sturegatan 4, Seminarium A.
F�rberedelsel�sning: Ulf P. Lundgrens f�rel�sning "Skolan och tusen�rsskiftet" den 30 sept 1999, tillg�nglig i html-version p� adressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lundgren-990930.htm

Ulf P. Lundgren var fram till den 1 oktober 1999 generaldirekt�r f�r skolverket. Den 1 januari 2000 tilltr�der han en professur i pedagogik vid Uppsala universitet. Seminariet den 2 nov kommer att inledas med Ulf P. Lundgren med utg�ngspunkt i dels sin egen tidigare forskning, dels l�rdomar fr�n sin verksamhet i regeringskansli, OECD och Skolverket skisserar en planerad studie som ber�r fyra omr�den:

1. Dokumentation och analys av skolv�sendets utveckling under 1900-talet med tonvikten lagd p� reformer fr�n 1970 till 2000.
2. Analys av 90-talets reformer vad g�ller elevresultat och samh�llsp�verkan.
3. Analys av 90-talets reformer utifr�n offentligt framtr�dande och konsekvenser f�r lokal skolpolitik.
4. Analys av hur l�randets villkor f�r�ndras.

1. Dokumentation och analys av skolv�sendets utveckling under 1900-talet med tonvikten lagd p� reformer fr�n 1970 till 2000.

I vissa avseenden finns en relativt omfattande utbildningshistorisk forskning inte minst genom F�reningen f�r svensk undervisningshistoria. I andra avseenden finns lite av utbildningshistorisk forskning. Perioden 1940 - 1962 har studerats fr�n en rad olika aspekter och med skilda intressen. Historisk forskning av reformer efter 1962 �r n�stan obefintlig. Vad som beh�ver g�ras �r dels en dokumentation framf�r allt fr�n 1962 och fram�t och med denna som grund en mer �vergripande analys av centrala utbildningspolitiska linjer. Det viktiga �r h�r att se de stora "slagen" i historien. Hur tanken p� en bottenskola v�xte fram, hur den omvandlas mot en enhetsskola, hur begreppet enhetlighet f�rskjuts mot begreppet likv�rdighet. Och hur dessa f�r�ndringar i politiken kan f�rst�s b�de utifr�n enskilda akt�rer men ocks� utifr�n samh�llsf�r�ndringar. I grunden handlar det om att avt�cka begreppet skola, dvs. skola som institution, hur den skapats och f�r�ndrats och hur skolan som institution format t�nkande och uppfattningar om vad kunskap �r och hur kunskap er�vras.

 2. Analys av 90-talets reformer vad g�ller elevresultat och samh�llsp�verkan.

Skolverket har genom Bilden av skolan gjort samlade beskrivningar och analyser. Analyser av det slaget kan f�rdjupas och breddas. De kan f�rdjupas genom forskning dvs. kompletterande studier. De kan breddas genom att f�ras in i ett bredare ekonomiskt, politiskt och kulturellt perspektiv. Tillg�ngen p� empiriska data f�r hela 90-talet �r n�rmast unikt och inneb�r att det finns material f�r f�rdjupade och breddade analyser.

3. Analys av 90-talets reformer utifr�n offentligt framtr�dande och konsekvenser f�r lokal skolpolitik.

Skolv�sendet har under 90-talet blivit alltmer genomskinligt. Detta har ocks� inneburit att utbildning f�tt ett starkt medialt intresse. Det finns en rad bilder av utbildningsv�sendet. Under 90-talet har kraven p� utbildning blivit allt tydligare. Allt fler g�r allt l�ngre i utbildning, d�rmed blir ocks� den enskilde medborgarens krav allt starkare. Den f�r�ndrade styrningen av skolan hade till syfte att st�rka demokratin. Hur uppfattningarna om utbildning formas och hur krav kanaliseras har inte systematiskt studerats. Dock finns empiriska material insamlade som kan vidare analyseras.

4. Analys av hur l�randets villkor f�r�ndras.

De tre f�reg�ende fr�gest�llningarna �r grunden f�r den fj�rde fr�gest�llningen. I den samh�llsf�r�ndring som nu p�g�r �r det relevant att st�lla fr�gan om skolan som den nu �r formad �r mer till hinder �n en f�ruts�ttning f�r samh�llsutvecklingen. Genom de tre f�rsta fr�gest�llningarna b�r en grund ges f�r att kunna beskriva ett antal m�jliga framtids scenarior. Och med dessa f�rhoppningsvis kunna �ppna f�r en bredare debatt om l�rande och utbildning.

IT i skolan

Ulla Riis och J�rgen Nissen, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet,

Tid: Tisd 26 oktober 1999 kl 15.15-17.00

Plats: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Sturegatan 4, Seminarium A.

En utg�ngspunkt f�r seminariet kommer att vara erfarenheter fr�n forskningsprogrammet ELO�S (Elever, l�rare och organisationer kring informationstekniken i skolan), som leds av Ulla Riis. I ELO�S-programmet f�renas uppgiften att studera den generella utvecklingen av IT-anv�ndningen och dess utveckling i skolan med uppgiften att genomf�ra fokuserade delstudier. H�r s�ker forskarna p� vilka s�tt belysa om och hur systemimmanenta f�rh�llanden i skolan p�verkas av IT-anv�ndningen: Elev- och l�rarroll, arbetss�tt och arbetsmetoder, arbetsorganisation och tidsanv�ndning, organiseringen av kunskaper och bed�mning av kunskaper. Resultaten har visat att n�r en ny och kraftfull teknik impregnerar t.ex. skolan m�ste en rad �eviga� pedagogiska fr�gor st�llas och besvaras p� nytt.

Som f�rberedelsel�sning finns i Pedagogiska institutionens bibliotek, tidskriftsrummet, en prel. pappersversion  av rapporten Ulla Riis, Ewert Bengtsson, Lennart Fahl�n, J�rgen Nissen, Jens Pedersen: Skolan och informations- och kommunikationstekniken. Vad kan och b�r staten g�ra? En rapport till Skolverket i oktober 1998.

Skillnader, profilering och elevers utbildningsstrategier
i gymnasieskolan under 1990-talet

Mikael B�rjesson, Mikael Palme och Donald Broady

Tid: tisd 28 september 1999 kl 15.15-17.00

Plats: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Sturegatan 4, Seminarium A.

Diskussionsunderlag:

Mikael B�rjesson & Mikael Palme, �II. Skillnader, profilering och elevers utbildningsstrategier i gymnasieskolan under 1990-talet�, pp. 22-62 i Donald Broady (red.), Skolan under 1990-talet. Sociala f�ruts�ttningar och utbildningsstrategier, Rapporter fr�n Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi 27, prel. version, 18 sept. 1999.

Mikael B�rjesson och Mikael Palme har nyligen slutf�rt en studie som bygger p� registerdata (socialt ursprung, studieval, betyg, familjens inkomst och boende m.m.) f�r samtliga svenska gymnasister 1998/1999 samt f�r vissa �rskuser 1998/1989 och 1994/95. D�rmed har det blivit m�jligt att sp�ra utvecklingstensenser under 1990-talet vad g�ller sociala gruppers utbildningsstrategier samt polariteter och hierarkier inom gymnasieskolornas f�lt. S�rskilda delstudier har �gnats �t f�ltets sociala och kulturella struktur i Stockholmsregionen, de sociala gruppernas f�rdelning p� olika gymnasieprogram och inriktningar, friskolornas betydelse etc.

.

Classroom Discourse

Professor Carol Dixon and Professor Judith Green
University of California, Santa Barbara

Date: Tuesday 14 Sept 1999 at 15.15-17.00

Place: Pedagogiska institutionen, Uppsala Universitety, Sturegatan 4, first floor, room Seminarium A.
Language: English

To read
 The following two texts are available at http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-greendixon.htm:

Judith L. Green & Carol N. Dixon, �The Social Construction of Classroom Life�, International encyclopedia of English and the Language Arts, Vol. 2. Pp. 1075-1078. A. Purves in collaboration with Scholastic Press, New York 1994.

 Judith Green, Maria Franquiz & Carol Dixon, �The Myth of the Objective Transcript�, TESOL Quarterly, 31 (1), Pp. 172-176.  

The texts are also availably on paper at the library of Pedagogiska institutionen, Stureg. 4 (the journal room), as well as a third text: Green, Dixon, Lin, Floriana, Bradley: "Chapter 5. Constructing Literacy in Classrooms: Literate Action as Social Accomplishment. In: Marshall, Hermine H.: Redefining Student Learning: Roots of Educational Change. Ablex Publishing Corp., New Jersey 1992.

Presentation of Judith Green and Carol Dixon 

Judith Green and Carol Dixon are both founding members of the Santa Barbara Classroom Discourse Group, a collaborative community of teacher ethnographers, student ethnographers and university-based ethnographers. For more information, visit  http://education.ucsb.edu/

Back to Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet
URL to this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/ped-hsem-arkiv.htm
Created by Donald Broady. Last updated 09 Mar 2011