Folkskolans finansiering
De ekonomiska förutsättningarna för den allmänna folkundervisningens framväxt, 1842-1936
Projektsammanfattning
Under de hundra år som följde efter 1842 års
folkskolestadga genomgick den svenska folkundervisningen en oerhörd
utveckling. Detta skeende kan illustreras med siffror. Antalet elever
fördubblades från 270 000 år 1850 till 605 000 år 1950. Samtidigt ökade
antalet lärare nästan åtta gånger från 3 500 till 27 500. I samband med
detta ökade naturligtvis också kostnaderna för folkskolan dramatiskt. Mellan
1874 och 1942 ökade kommunernas utgifter från 14 till 268 miljoner kronor,
räknat i 1942 års penningvärde.
Föreliggande forskningsprojekt avser att genom några delstudier analysera de ekonomiska förutsättningarna för och de pedagogiska följderna av denna anmärkningsvärda utveckling. I fokus för dessa studier står dels de övergripande förändringarna i det finansieringssystem som möjliggjorde att utgifterna för skolväsendets multiplicerades nästan nitton gånger. Dels dessa förändringars konsekvenser för folkskolornas verksamhet.
Detta projekt öppnar upp ett forskningsfält som i stort varit outforskat i både svensk och anglosaxisk utbildningshistoria: skolfinansieringens historia. Trots folkskolans centrala position i den utbildningshistoriska forskningen och de ekonomiska strukturernas fundamentala karaktär har folkskoleväsendets ekonomiska villkor ännu inte studerats närmare. Föreliggande projekt är i detta avseende att betrakta som banbrytande.
Projektet inleddes hösten 2009 och avslutades under 2016. För frågor om projektet, kontakta Johannes Westberg.
Finansiärer: